Hur vi skaffar oss kunskap om miljön, naturen och dess förändring

Startar
14 september, 2017 15:30
Slutar
14 september, 2017 18:00
Kategori
Arrangör
KSLA
Plats
KSLA
Adress
Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige

Google kartor

Se filminspelning från aktiviteten här!

Endast för akademiledamöter och särskilt inbjudna.

Hur vi skaffar oss kunskap om miljön, naturen och dess förändring

Om olika metoders påverkan på hur vi fattar beslut om landskapet

Våra omgivningar – landskapet – ändrar sig ständigt. Snabbt som vid en skogsbrand eller långsammare när den biologiska mångfalden utarmas eller havet stiger på grund av klimatförändringarna. De senare, mindre uppenbara förändringarna är svåra att ta till sig för andra än experterna. Samtidigt är förståelsen för dessa förlopp viktig för att vi ska kunna agera och fatta medvetna och bra beslut.

Brukare och markägare söker ständigt ny kunskap och aktuella forskningsresultat för att kunna fatta bra beslut och bruka marken och landskapet på bästa sätt. Men de empiriska metoder som ofta används – man mäter och väger – fångar och beskriver bara till en del de komplicerade processer som pågår i en klimatstyrd värld där landskap och miljö påverkas av människan och hennes handlingar. Ibland är det också svårt att ta till sig empiriska resultat, och utifrån dessa agera på bästa sätt. Vad behöver vi veta, och vad vill vi veta? Forskarna tycks ibland tala för döva öron, till exempel om havsnivåhöjningarna – människor fortsätter att bygga hus i strandnära lägen. Listan på faktaresistens kan göras lång.

Intresset har ökat för alternativa sätt att ta fram kunskap om och beskriva landskapet, som ett komplement till empiriska resultat. Det kan tyda på värderingsförändringar i forskning och samhälle. Exempelvis efterfrågas numera humanistiska eller konstnärliga metoder av forskningsråd som Formas, för att utveckla kunskap i klimatfrågan. Det handlar om en kompletterande kunskap via kultur – bilder, drama eller människors berättelser. Vilka effekter får detta på vår förståelse av förändringarna i vår omgivning och hur vi värderar dem? Kan en utökad palett av metoder leda till bättre beslut om bruk, skydd och skötsel av landskapet?

Med avstamp i två olika arbetssätt, med de mycket små organismer som svampar utgör och de mycket stora kustlandskap som håller på att försvinna, diskuterar vi under dagens sammankomst hur olika typer av kunskap om miljö och landskap tas fram, värderas, och påverkar beslutsfattandet. Sverker Sörlin inleder med en kunskapshistorisk tillbakablick.

För mer information och program, se PDF-inbjudan

 

iCal Import + Google Calendar