BEGIN:VCALENDAR VERSION:2.0 PRODID:-//Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien//NONSGML v1.0//EN CALSCALE:GREGORIAN METHOD:PUBLISH X-WR-CALNAME:Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien X-ORIGINAL-URL:http://www.ksla.se X-WR-CALDESC:Events for Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien X-WR-TIMEZONE:Europe/Stockholm BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20120510T093000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20120510T163000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20120419T095833 LAST-MODIFIED:20120510T093622 UID:8069@http://www.ksla.se SUMMARY:Vårresa till Taxinge Gods och familjen Fimmerstad DESCRIPTION:Endast för akademiens ledamöter och personal Taxinge gods ”Näsby gods” i Taxinge socken omnämns redan 1685 i jordeboken. Under 1800-talet blev godset Södermanlands tredje största genom tillköp. Ett samhälle med skola\, kyrka\, affär\, telegraf\, ångbåtsbrygga och järnvägsstation växte fram och en betydande gårdsindustri fanns i form av såg\, hyvleri\, smedja\, tegelbruk\, mejeri och kvarn. Bland tidiga ägare märks bland andra Didrik Duwall\, Anders von Wahrendorf\, Ludvig Berg\, Knut Posse och siste private ägaren Ernst Sjögren som brukade gården fram till 1970. Då köpte Södertälje kommun godset. Markerna övertogs snart av Uppsala Akademiförvaltning och ägaransvaret för slottet togs 1999 över av Nykvarns kommun. Sedan 1974 arrenderar familjen Fimmerstad Taxinge Gods. Lantbruket omfattar 600 ha samt en omfattande entreprenadverksamhet. Runt slottet finns en unik gammal vackert välbevarad bebyggelsemiljö. På godset driver två generationer Fimmerstad växtodling i egen regi med inriktning utsädesproduktion av spannmål\, fröodling och vall. Vidare arbetar man med industriservice i form av produktionsövervakning\, maskinunderhåll och maskinrenoveringar samt fastighetsförvaltning. Företaget kör också mycket maskintjänster åt andra; snöröjning\, jordbearbetning\, gödsling\, sådd\, balpressning\, inplastning\, sprutning och skörd. Man har 4-8 personer anställda under året. I det gamla anrika stallet erbjuds arrangemang på upp till 400 gäster. Från början ett finstall och plats för Taxinge Gods vackra hästlandåer\, idag en lokal med härlig atmosfär och ett bra exempel på vad duktiga hantverkare kan åstadkomma. Här ordnas events\, företagsarrangemang\, julbord\, produktvisningar\, bolagsstämmor\, konferenser\, mässor och föredrag. Gården har en väl fungerande travträningsanläggning med plats för 50 hästar. Här finns en träningsoval på 1600 meter och en slinga i skogen om 6 km. Ni som inte åker bil\, erbjuds abonnerad buss från Uppsala via KSLA till Taxinge\, och tillbaka förstås. Betalning tas upp i bussen\, Ta gärna med jämna 150 kr tur (Uppsala t o r.) resp. 100 kr (Stockholm t o r.). LOCATION:Taxinge Gods, Nykvarn, 15593 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/varresa-till-taxinge-gods-och-familjen-fimmerstad/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20120412T150000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20120412T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20120306T083308 LAST-MODIFIED:20120412T150615 UID:7533@http://www.ksla.se SUMMARY:Skogsriket – med värden för världen DESCRIPTION:Sammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna. Skogsriket är landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Eller som landsbygdsministern uttrycker det: ”Skogsbruk och skogsindustri kopplad till skogen har en enorm betydelse för den svenska ekonomin och skapar över 100 000 jobb\, de allra flesta på den svenska landsbygden. Och de ska bli fler! Från skogsråvara kan man skapa bränsle till bilar\, möbler\, kemikalier\, papper\, kläder – och mycket annat. Skogen är dessutom hem för tusentals arter. Värdet av de ekosystemtjänster som skogen levererar går knappast att skatta i pengar\, till exempel binder växande skog in mycket kol vilket gör den till en nyckelfaktor i arbetet med att bekämpa klimatförändringar. Den svenska skogen har värden för världen. Och jag har en vision att vi ska bli ännu bättre att ta till vara på dem. Kanske kan Sverige till och med bli bäst i världen på att ta till vara på alla de värden skogen erbjuder\, från naturupplevelser till produktion\, innovation och de nya produkterna. Jag kallar visionen för Skogsriket – med värden för världen. Skogsriket har det hållbara brukandet och de jämställda skogspolitiska målen som bas. Det innebär att det är lika viktigt att vi når upp till målet om god miljöhänsyn\, som målet om en hög produktion. Det är så vi skapar en skogspolitik i balans.” Skogsriket består av fyra grenar som utgår från de värden som finns i skogen - Hållbart brukande\, Förädling och innovation\, Upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. Kom och lyssna till och diskutera hur denna vision skall bli verklighet! Program Moderator: Åke Barklund\, Akademiens sekreterare och VD 15.00 Samling\, kaffe/te i Oscars källare 15.30 Formell sammankomst 15.45 Presentation av visionen Skogsriket Eskil Erlandsson\, Landsbygdsminister 16.20 Att vara ambassadör för Skogsriket Sven Erik Hammar\, Skogsägarna Mellanskog Katarina Levin\, SCA Timber Elisabet Salander Björklund\, Bergvik Skog AB 16.50 Paus 17.10 Vad kan akademien bidra med? Åke Barklund\, Akademiens sekreterare och VD 17.25 Diskussion 18.00 Ärtsupé   LOCATION: URL:http://www.ksla.se/aktivitet/skogsriket-med-varden-for-varlden/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20120308T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20120308T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20120215T142803 LAST-MODIFIED:20120216T151747 UID:7338@http://www.ksla.se SUMMARY:KSLA goes west, intryck från tre resor till USA 2011 DESCRIPTION:Sammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna. KSLA goes west\, intryck från tre resor till USA 2011 USA är en stormakt inom jord och skog såväl inom forskning som affärer\, inom handels- och energipolitik. Landets påverkan är global\, ändras reglerna för inblandning av majsetanol i bensin för privatfordon så fortplantar sig effekterna långa vägar ner till bensinmackar i både Bräcke och Bangkok. Under hösten 2011 gick därför tre resor av stapeln\, en resa med fokus på skog\, en på lantbruksfrågor och en på forskning. För att summera intrycken från de tre studieresorna blir överläggningsämnet för marsammankomsten KSLA-goes west”. Till sin utformning blir sammankomsten lite annorlunda. Här samlar många olika talare som ger sina huvudintryck från besöken och utifrån det följer en diskussion om var USA står idag inom de olika fält resorna täckte in. Några av de olika sakfrågorna kommer att följas upp med enskild workshops och seminarier under 2012 som ordentligt går på djupet\, men den 8 mars bjuder vi på ett amerikanskt smörgåsbord. Program Moderator  Göran Dalin\, Jordbruksavdelningens ordförande 15.00 Samling\, kaffe och te 15.30 Formell sammankomst 15.45 Global livsmedelsförsörjning ur ett amerikanskt perspektiv Inge Gerremo\, konsult   Jordbrukspolitik – arbetet med att ta fram en ny Farm Bill 2013 Alarik Sandrup\, Lantmännen Energi   Riskbedömning kring djurskydd\, salmonella och antibiotika i amerikansk livsmedelsproduktion Martin Wierup\, SLU   Amerikansk forskningsfinansiering Anders Jonsson\, SLU   Bensträckare   Samarbete mellan det offentliga och näringslivet - Land grant system Björn Sundell\, SVA   USAs skogspolitik Lennart Rådström\, Skogforsk   Amerikansk skogsteknik Jan Fryk\, Skogforsk 17.00 Diskussion 18.00 Ärtsupé     LOCATION: URL:http://www.ksla.se/aktivitet/ksla-goes-west-intryck-fran-tre-resor-till-usa-2011/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20120209T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20120209T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20120119T134734 LAST-MODIFIED:20120213T130037 UID:6843@http://www.ksla.se SUMMARY:Landskapskonventionen – pålaga eller möjlighet? DESCRIPTION:Överläggningsämne vid akademiens sammankomst för ledamöter och särskilt inbjudna gäster. Hösten 2010 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen\, vilket även ett trettiotal andra länder har gjort. Konventionen lyfter fram landskapet som en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Sveriges landskap har genomgått stora och snabba förändringar under 1900-talet och står antagligen inför ännu större och snabbare förändringar under de närmaste årtiondena. Eftersom landskapet till stor del är en produkt av brukande och mänsklig aktivitet måste landskaps-utvecklingen planeras i intimt samarbete mellan dem som brukar och bor i landskapet och samhällets reglerande organisationer. Brukarna är många och ekonomiskt betydelsefulla. Förädlingen av jorden och dess avkastning ger direkt och indirekt en halv miljon årsarbeten och lägger basen för en tredjedel av Sveriges industriproduktion. En planering med fokus på uthållig användning av landskapet har därför inte bara stor betydelse för landsbygden\, utan är också avgörande för hela samhällets framtid. Vid ett seminarium på KSLA i maj 2011 diskuterades hur landskapskonventionen kan bidra till att vi får en positiv utveckling av vårt landskap och vår landsbygd. Seminariet arrangerades av KSLA\, Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets-\, Historie- och Antikvitetsakademien och resulterade i en KSLA-T med titeln: ”Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad?”. Man konstaterade bland annat att det är mycket viktigt med en dialog\, och behovet av ett forum för landskapsfrågor togs upp. Vid dagens sammankomst fortsätter vi diskussionen och konkretiserar dess betydelse för de gröna näringarna. Vi ställer också frågan om hur KSLA kan bidra till att landskapskonventionen blir en tillgång för landsbygden och de gröna näringarna – kanske genom att ta initiativ till ett Landskapsforum? Program Moderator    Margareta Ihse\, KSLA 15.00 Samling\, kaffe/te 15.30 Formellt sammanträde 15.45 Inledning Olle Markgren\, ordförande Allmänna avdelningen\, KSLA 15.50 Landskapskonventionen\, vad innebär den för Sverige och Europa? Leif Gren\, handläggare\, Riksantikvarieämbetet 16.10 Svenskt landskap\, vad är det? Tankar om det svenska landskapet\, hur det kan beskrivas och upplevas. Ulf Sporrong\, prof. em.\, Vitterhetsakademien 16.30 Vad innebär landskapskonventionen för de gröna näringarna? Sara Roland\, Rådgivare kulturarv och landsbygdsutveckling\, Hushållningssällskapet Väst 16.50 Bensträckare 17.00 Diskussion 18.00 Ärtsupé               LOCATION:KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/landskapskonventionen-palaga-eller-mojlighet/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20120128T160000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20120128T230000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20111213T144227 LAST-MODIFIED:20120308T132956 UID:6628@http://www.ksla.se SUMMARY:Akademiens 199:e högtidssammankomst 2012/Commemorative meeting 2012 DESCRIPTION:Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens 199:e högtidssammankomst\, för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna. The 199th commemorative meeting of the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry\, for the academy fellows and especially invited guests. Läs mer om sammankomsten/Read more about the meeting. Lyssna till Theodor Kallifatides högtidstal Bilder/Photos ©Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien\, foto: Mats Gerentz.  [gallery columns="8"] LOCATION:Musikaliska, Nybrokajen 11, Stockholm URL:http://www.ksla.se/aktivitet/hogtidssammankomst-2012/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20111208T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20111208T193000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20111116T151756 LAST-MODIFIED:20111213T091907 UID:6323@http://www.ksla.se SUMMARY:Åren som gått – året som kommer DESCRIPTION:Sammankomst enkom för akademiens ledamöter. Efter de formella punkterna vid sammankomsten den 8 december med bland annat redovisning av preses- och ledamotsvalen\, val av Bergstenpristagare och anmälan av Kollegiets beslut om övriga priser och belöningar diskuterar vi traditionsenligt akademiens arbete och program – inom avdelningarna och övergripande. Vi brukar inte bjuda in gäster till just denna sammankomst och gör det inte i år heller\, det är ett internt arbetsmöte. Först kommer jag att kort redovisa akademiåret 2011 varefter snart avgående preses Sara von Arnold och vice preses Åke Bruce ”kåserar” om sina fyra år i akademiens ledning. Därefter redovisar avdelningsordförandena sina respektive planer för 2012. Kvällens viktigaste pass blir ledamöternas diskussion om vad vi gjort\, vad vi gör och vad vi borde göra. Diskussionerna på denna punkt brukar komma fram till att vår aktivitetspalett är stor och brokig. Det håller jag med om och säger att det är i allt väsentligt ett resultat av vår filosofi ”Ledamöternas akademi”. Många goda idéer kommer fram i våra arbetsgrupper\, kommittéer och avdelningar. Också förslag från enskilda ledamöter försöker vi ta om hand. Den som anser att vi gör för mycket och alltför disparat\, anser därför att vi övergripande styr programmet för lite och för svagt. Det är i denna fråga som i många andra den goda balansen mellan ”bottom up” och ”top down” vi söker. Balanserar vi fel?  En annan fråga som kan komma upp är om vi ”når ut”. Man kan spekulera om det\, men bara om vi på något trovärdigt vis kan mäta vårt inflytande vet vi. Vi har börjat tala om att vi kanske skulle försöka utvärdera vårt arbete\, även med externa krafter\, låt oss säga under 2000-talet hittills – ett förslag i den riktningen kommer från min sida i början av nästa år. Välkomna till årets sista akademisammankomst!  Åke Barklund Akademiens sekreterare och VD Program 15.00             Samling\, kaffe/te i Oscars källare 15.30             Formell sammankomst 15.50             Året som gått                          Akademisekreterare Åke Barklund  15.55             Åren som gått                           Preses Sara von Arnold och vice preses Åke Bruce                           Planer för året som kommer 16.10              Olle Markgren\, ordförande\, Allmänna avdelningen  16.20             Linda Hedlund\, ordförande\, Skogsavdelningen 16.30             Göran Dalin\, ordförande\, Jordbruksavdelningen 16.40             Ulrich Lange\, ordförande\, ANH  16.50             Paus  17.00             Ledamöternas diskussion                            Moderator Sara von Arnold 18.00             Ärtsupé i Oscars källare LOCATION:KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/aren-som-gatt-aret-som-kommer/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20111110T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20111110T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20111019T164850 LAST-MODIFIED:20111117T160108 UID:6094@http://www.ksla.se SUMMARY:Lantbrukets konkurrenskraft DESCRIPTION:Sammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna. Lantbrukets konkurrenskraft – en fråga om kostnadsläge och konsumentförfarande Se konferensen på film här! Det svenska jordbruket har i grunden goda förutsättningar att producera bra råvaror till rimliga kostnader\, men i dagsläget förlorar svensk primärproduktion marknadsandelar till importvaror. Med sjunkande primärproduktion får livsmedelsindustrin svårare att konkurrera\, då volymerna som ska processas sjunker. Ett lantbruk som inte är lönsamt har också mindre möjlighet att leverera ”gemensamma nyttigheter” som levande landsbygd och ekosystemtjänster. Vid Akademisammankomsten skall vi diskutera vad som skapar konkurrenskraften hos det svenska lantbruket och på vilket sätt den kan stärkas. I dagsläget pressas det svenska produktionslantbruket bland annat av regler kring djuromsorg och restriktiv lagstiftning för växtskyddsmedel. Men konkurrenskraft är mer än stallmiljö och produktionsmetoder. Vårt lantbruk måste möta konsumenternas önskemål då det gäller matens kvalitet och korta avstånd mellan producent och konsument och dessutom ge goda exempel på hur de råvaror vi producerar\, kan tillagas.Konkurrenskraft skapas inte bara på kostnadssidan utan också genom att fokusera på intäkterna. Det är inte säkert att lösningen för att öka en enskild företagares konkurrenskraft är densamma som för att öka konkurrenskraften hos hela branschen.  Det finns goda möjligheter att öka konkurrenskraften\, men det kräver att branscherna\, myndigheterna och det politiska systemet arbetar vidare inom de respektive områden som de har ansvar för och därmed en möjlighet att påverka\, men med god kontakt sinsemellan. Moderator   Johan Biärsjö\, agronom\, Hallongården Program 15.00 Samling\, kaffe/te i Oscars källare 15.30 Formell sammankomst 15.45 Överläggningsämne: Lantbrukets konkurrenskraft – en fråga om kostnadsläge och konsumentförtroende   Lönsamheten i svensk växtodling i ett globalt perspektiv Anders Krafft\, Växtråd   Svensk grisnäring\, en bransch i kris\, men med sikte på möjligheterna Gun Ragnarsson\, smågris-/slaktgrisproducent med försäljning både till Scan och under eget varumärke   Restauranger och konsumenters förväntningar på de svenska råvarorna Evert Bränd\, Brand Marketing & Consulting. 17.00 Bensträckare 17.10 Diskussion 18.00 Ärtsupé   LOCATION:KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/lantbrukets-konkurrenskraft/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20111013T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20111013T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110921T142633 LAST-MODIFIED:20111117T161131 UID:5820@http://www.ksla.se SUMMARY:Grön ekonomi – med fokus på ekosystem och biologisk mångfald DESCRIPTION:Överläggningsämne vid akademiens sammankomst för ledamöter och särskilt inbjudna gäster. Se konferensen på film här! Konceptet ”den gröna ekonomin” har varit på mångas läppar sedan decennier. Detta till trots har utarmningen av många viktiga ekosystem fortsatt. Samtidigt fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka. I samband med förberedelserna inför Rio+20\, den FN-konferens om uthållig utveckling som kommer att hållas 20 år efter den första Riokonferensen och 40 år efter den första globala miljökonferensen i Stockholm\, görs seriösa försök att lyfta frågan om en ”grön ekonomi”. UNEP\, the United Nations Environment Programme\, som bildades efter Stockholmskonferensen\, har nyligen presenterat en bred rapport i ämnet. Sak samma gäller för OECD. Den brasilianska regeringen arbetar för att den gröna ekonomin ska bli ett huvudtema i Rio. En av de mest centrala frågorna inom ramen för en grön ekonomi gäller värderingen av ekosystemens tjänster och den biologiska mångfalden. Här uppvisar dagens regelverk i ekonomin stora brister. UNEP har arbetat med frågan sedan flera år inom ramen för ett projekt kallat TEEB\, vilket står för ”The Economics of Ecosystem Services and Biodiversity”. TEEB har presenterat ett antal rapporter och förväntningarna är stora på hur de förslag som lagts ska kunna implementeras. Vid Akademisammankomsten kommer Mr. Benjamin Simmons\, en ledande företrädare för UNEP\, att presentera arbetet inom TEEB och dess olika förslag. Det blir en unik möjlighet för Akademiens ledamöter och andra intresserade att lära känna TEEB och reflektera över hur projektets olika förslag kan implementeras i ett svenskt perspektiv. Observera att ett av föredragen hålls på engelska utan översättning. Diskussion och inledning hålls dock på svenska. Moderator: Annika Åhnberg     LOCATION:KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/gron-ekonomi/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20100909T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20100909T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110825T142333 LAST-MODIFIED:20110825T142333 UID:5490@http://www.ksla.se SUMMARY:Den globala livsmedelsförsörjningen – Är dagens produktionsmetoder och konsumtionsmönster hållbara i en värld med växande befolkning? DESCRIPTION:Idag lider närmare en sjättedel av världens befolkning\, runt en miljard människor\, av kronisk undernäring och hunger. Det största antalet hungrande lever i Asien medan 40 procent av befolkningen i Afrika söder om Sahara lider av kronisk undernäring. År 1996 enades FAO:s medlemsländer om åtagandet att minska antalet hungriga med hälften till 2015\, från dåvarande 800 miljoner till 400 miljoner. Detta mål når vi antagligen inte – för närvarande ökar hungern istället för att minska. Samtidigt är en miljard människor överviktiga p.g.a. felaktiga kost- och levnadsvanor. I Sverige har vi råd att importera en allt större del av vår mat och vårt djurfoder från länder med lägre produktionskostnader och andra växtbetingelser. Detta ger välkomna exportintäkter och arbetstillfällen i många fattigare länder men väcker också frågor om Sveriges ansvar för sin egen och världens livsmedelsförsörjning. På akademisammankomsten den 9 september kommer Lisa Sennerby Forsse\, rektor på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) att inleda med att diskutera den globala produktionen av mat. Därefter talar Kjell Aleklett\, professor på Uppsala universitet\, om hur vi använder våra mark- och vattenresurser för mat och energi. Siste talare är Jakob Lundberg\, systemekolog och ansvarig för FAO:s (FN:s Livsmedels- och Jordbruksorganisation) informationsverksamhet i de nordiska länderna. Han talar om vilka krav en uthållig naturresurshushållning och bevarad biologisk mångfald ställer på våra produktionsmetoder och konsumtionsmönster. Moderator är Johan Kuylenstierna\, samordnare för vattenfrågor inom FN. Han kommer att leda diskussionen om möjligheterna att på ett hållbart sätt förse en växande befolkning med livsmedel. Frågan om hur vi i Sverige bör agera för att ta vår del av ansvaret globalt och på hemmaplan kommer också att ventileras. LOCATION:Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/den-globala-livsmedelsforsorjningen-%e2%80%93-ar-dagens-produktionsmetoder-och-konsumtionsmonster-hallbara-i-en-varld-med-vaxande-befolkning/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20101014T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20101014T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110825T135156 LAST-MODIFIED:20110825T135156 UID:5478@http://www.ksla.se SUMMARY:Marknadskommunikation – Närkontakt med marknaden, modenyck eller överlevnadsstrategi för svenskt lantbruk? DESCRIPTION:För att utveckla det svenska lantbruket måste vi öka lönsamheten i våra lantbruksföretag. Även om många konsumenter gärna betalar lite extra för svenska eller närproducerade livsmedel har svenska lantbrukare svårt att få täckning för de högre produktionskostnader som de har för att kunna skapa de mervärden som de förväntas leverera. Konsumenten behöver bra information om var och hur livsmedel producerats\, hur producenterna hanterar djurskyddsfrågor\, beaktar miljöhänsyn o s v\, för att kunna värdera olika livsmedel och göra sakliga val i det stora utbudet. Gör brister i kommunikationen det svårt för lantbruket att få ut rätt pris på marknaden? Och vem tjänar egentligen mest på att konsumenten väljer varor med högre pris? Hur mycket går till lantbrukaren och hur mycket hamnar i andra led i livsmedelskedjan? På akademisammankomsten den 14 oktober tar vi upp frågan om hur kommunikationen mellan olika intressenter inom livsmedelskedjan fungerar. Thomas Svaton\, som är VD för Svensk Handel kommer att inleda med att tala om vilken information handeln ger till konsumenterna. Därefter kommer Elisabeth Gauffin\, Sju gårdar\, att berätta om sina erfarenheter av att arbeta med hela produktionskedjan\, från råvara till konsument\, för att nå direktkontakt med konsumenterna och marknaden. Till sist kommer Ingrid Jönsson\, skånsk konsument\, att tala om hur hon fick de skånska konsumenterna att köpa skånsk mjölk. Moderator är Mårten Carlsson\, tidigare preses KSLA. LOCATION:Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/marknadskommunikation-%e2%80%93-narkontakt-med-marknaden-modenyck-eller-overlevnadsstrategi-for-svenskt-lantbruk/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE:20110908 DTEND;VALUE=DATE:20110909 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110816T170030 LAST-MODIFIED:20110816T172006 UID:5357@http://www.ksla.se SUMMARY:Bravikens Sågverk vassast i Norden DESCRIPTION:Akademisammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna Efter ett och ett halvt års byggande till en kostnad av drygt 1 miljard kronor sågades den 12 januari 2011 den första stocken på Bravikens Sågverk\, granne med Bravikens Pappersbruk\, strax utanför Norrköping. Tillsammans bildar man ett biokombinat där pappersbruket bland annat levererar värme till sågverkets torkar. Från sågverket går flisbilarna i en strid ström till pappersbruket. Det enda trädslag som används är gran. Under 2011 är målet att producera 310 000 kubikmeter sågad trävara. 2012 ska det sågas nära 500 000 kubikmeter. Sågverket är dimensionerat för att kunna producera 750 000 kubikmeter. Timret till sågverket transporteras maximalt 15 mil och kommer från Östergötland\, Södermanland\, Närke\, Västmanland och Småland. Högteknologiska processer och en tydlig hållbarhetsfilosofi är det som genomsyrar Nordens största sågverk. Följ med till Bravikens Sågverk i Norrköping! Moderator under sammankomsten är skogsavdelningens ordförande fru Linda Hedlund. Under tiden som skogsavdelningen sammanträder besöker övriga deltagare  Lantmännen Agroetanol AB. Deltagandet i studiebesöket och sammankomsten är kostnadsfritt. För er som åker bil\, tänk på möjligheten att samåka! Anmälan till supén på Hults Herrgård är bindande! Program 06.15  Abonnerad buss avgår från Uppsala\, hämtar vid Musikens hus  06.35  Motorvägens avfart mot Knivsta/Ar\, hämtar vid Statoilmacken 07.30  Bussen avgår från KSLA\, frukost serveras på bussen 09.30  Bravikens Sågverk\, Per Olsson\, skogschef Holmens Bruk och kaffe serveras 10.00  Information och visning av sågverket\, Mats Grindestam\, produktchef Holmens Skog 12.00  Lunch Bravikens Pappersbruk 13.00  Skogsavdelningen sammanträder och övriga deltagare besöker Lantmännen Agroetanol AB\,  Norrköping. 15.00  Eftermiddagskaffe 15.30  Akademisammankomst 15.30   Formell del av sammankomsten 15.45   Presentation av Holmen AB\, Per Olsson\, skogschef\, Holmen Skog 16.20   Kort paus 16.35   Skogsbruk och Råvaruanskaffning\, Per Olsson\, skogschef\, Holmen Skog och Jan Orke\, marknadschef\, Holmen Skog 17.15   Diskussion 18.00  Ärtsupé på Hults Herrgård\, som ligger vid Ågelsjön\, Norrköpings kommun\, strax väster om Åby.  19.30  Avresa\,  22 mil till Uppsala\, ca 3 h  21.45  Ankomst Stockholm  22.30  Ankomst Uppsala LOCATION:Bravikens Sågverk, Norrköping URL:http://www.ksla.se/aktivitet/bravikens-sagverk-vassast-i-norden/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20110414T154500 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20110414T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110324T152231 LAST-MODIFIED:20110420T093103 UID:3865@http://www.ksla.se SUMMARY:Varför gör ni inte som vi säger? DESCRIPTION:Om politik\, vetenskap och sociala medier. Vi är på väg in i nya samhälleliga överenskommelser\, där medborgarens deltagande och inflytande får allt större betydelse. ”Civilsamhället” är en ny stark kraft i politiken\, samtidigt som de sociala medierna med stor styrka utmanar gamla överenskommelser. I forskarsamhället växer frustrationen. Det blir allt lättare att få genomslag för vetenskapliga resultat som ligger i tiden – och allt svårare att få gehör för resultat som går på tvären. Samtidigt får forskarna själva allt mindre makt över forskningen. Kraven växer på att vetenskapen skall vara nyttig och resultaten gärna bekräfta våra föreställningar om varför allting är som det är. Mitt i spänningsfältet befinner sig politiken\, där det ska fattas kloka\, utvecklande beslut som tar hänsyn till såväl vetenskapliga fakta som till medborgarens upplevelse av tiden och världen. Som inledare medverkar Torbjörn Fagerström\, professor emeritus i teoretisk ekologi och tidigare prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet.\, Lars Leijonborg\, tidigare högskole- och forskningsminister samt Max Valentin\, vd på Fabel AB\, som bland annat arbetar med nya organisations- och engagemangsformer. Inledningar av Torbjörn Fagerström\, Lars Leijonborg och Max Valentin och diskussion under ledning av Gunilla Kindstrand. LOCATION:KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/varfor-gor-ni-inte-som-vi-sager/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20101111T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20101111T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110304T141248 LAST-MODIFIED:20110304T141248 UID:3610@http://www.ksla.se SUMMARY:Nya strömningar med ny syn på äganderätten? DESCRIPTION:Man brukar säga att äganderätten till fast egendom består av ett knippe rådigheter eller rättigheter. Knippets omfång och styrka har stor betydelse för utvecklingen inom de areella näringarna. För sex år sedan anordnade KSLA en konferens om äganderättes betydelse för de areella näringarna. Den behandlade\, brett och grundläggande\, äganderätten i grundlagen\, äganderättens samhälls-ekonomiska betydelse och innehöll en internationell jämförande betraktelse. Som exempel på aktuella äganderättsfrågor för de areella näringarna presenterades och diskuterades också utvecklingen gällande expropriation samt områdesskyddet för naturvärden. Akademien tar denna gång sikte på att belysa senare års intressanta strömningar i samhället om förhållanden mellan ägarintressen och andra samhällsintressen\, och diskutera de konsekvenser dessa har fått eller kan få för äganderätten till mark och vatten. Sammankomsten inleds med att Fredrik Bonde\, chefsjurist på LRF och vice ordförande i Ägarfrämjandet\, redovisar nyheter på det rättsliga området. Lars Emmelin\, professor vid Blekinge Tekniska Högskola\, tillika innehavare av en Unesco-professur i planering för hållbar utveckling\, gör bland annat en analys av olika spänningsfält inom dagens samhällsplanering och de effekter som kan följa för äganderätten. LOCATION:Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/nya-stromningar-med-ny-syn-pa-aganderatten/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20110310T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20110310T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110215T144125 LAST-MODIFIED:20110420T154925 UID:3432@http://www.ksla.se SUMMARY:Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning DESCRIPTION:Hur ska den tryggas? Sammankomst för akademiledamöter och särskilt inbjudna. Skogsbruket och skogsindustrins förutsättningar och driftsformer förändras ständigt. Ny teknik och nya produkter utvecklas samtidigt som industrins krav på råvaran blir alltmer sofistikerad. Detta medför behov av kompetens som tidigare inte efterfrågats. Den högre skogliga utbildningen i Sverige har varit starkt knuten till en sammanhållande yrkes-utbildning av skogstekniker\, skogsmästare och jägmästare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I Norge och Danmark finns inte längre en jägmästarutbildning. I Tyskland är den klassiska skogliga utbildningen under förändring och i Nordamerika sker skoglig utbildning ofta utanför ett sammanhållet program. I Sverige kan man idag vid flera högskolor och universitet läsa likartade kurser i biologi\, teknik och ekonomi som ges vid de skogliga programmen vid SLU. Utbildningsformerna och de tekniska hjälpmedlen förändras i snabb takt vilket medför nya förutsättningar för utbildning t.ex. distansundervisning. Är dagens skogliga utbildning i Sverige anpassad till näringens behov? Är det bra att ha den högre skogliga utbildningen utformad som en samlad yrkesutbildning vid ett universitet (SLU)? Detta är frågor som behöver diskuteras då näringen är starkt beroende av att den framtida kompetens-försörjningen tryggas. Program 15.00  Kaffe i Oscars källare 15.30  Formell sammankomst 15.45 - Strategin för utbildningen vid SLU:s skogliga fakultet  Tomas Lundmark\, Dekanus\, Skogsfakulteten SLU - Flexibelt lärandekoncept i sydsvensk skoglig utbildning  Erika Olofsson\, Programansvarig Skog och Trä\, Linnéuniversitetet - Vilken kompetens behöver skogsbruket?  Sune Nilsson\, Personalchef\, Mellanskog - Diskussion och avslutning  Linda Hedlund 18.00  Ärtsupé LOCATION:Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm, Sverige, 113 86 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/skogsnaringens-framtida-kompetensforsorjning/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20110128T170000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20110128T233000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110122T153423 LAST-MODIFIED:20110913T122751 UID:3064@http://www.ksla.se SUMMARY:Akademiens 198:e högtidssammankomst DESCRIPTION:  [caption id="attachment_3259" align="alignleft" width="167" caption="Preses Sara von Arnold håller inledningsanförande."][/caption] Sammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna. Preses Sara von Arnold hälsade välkommen och höll ett inledande anförande. Akademiens sekreterare Åke Barklund sammanfattade det gångna årets verksamhet inom akademien och måltidsforskaren FD Richard Tellström höll högtidstalet ”Från landet Brunsås till Matlandet Sverige”.   De 24 nyinvalda ledamöterna erhöll sina ledamotsbrev ur preses hand. Tolv av de 13 utsedda pris- och belöningsmottagarna var på plats för att ta emot sina priser.   Musiken framfördes av Monica Borrfors och Gösta Nilsson Kvartett. Vid högtidssammankomsten uruppfördes två fanfarer specialskrivna för akademien\, en för ledamöterna och en för pristagarna. Kompositör: Gösta Nilsson\, trumpet: Johan Setterlind.   Den efterföljande middagen för de nära 500 gästerna intogs i Gyllene Salen och var komponerad med utgångspunkt från halländska och västerbottniska specialiteter. Måltiden presenterades av ledamöterna\, tillika matambassadörerna\, Ella Nilsson och Lennart Bengtsson.   Vid banketten talade A. W. Bergsten-pristagaren Göte Bertilsson å de svenska pristagarnas vägnar\, Karen Beauchemin talade för de utländska pristagarna och Helena Jonsson talade för alla de nyinvalda ledamöterna. Jordbruksminister Eskil Erlandsson framförde gästernas tack för en trevlig och god middag.   Ladda ner preses Sara von Arnolds välkomsttal\, Åke Barklunds anförande\, Richard Tellströms högtidstal "Från landet Brunsås till Matlandet Sverige” (även på engelska) ovan. Där finns även högtidsprogrammet\, som innehåller menyn och menypresentationen.   [gallery columns="8"] LOCATION:Stockholms Stadshus, Ragnar Östbergs Plan, Stockholm, Sverige, 112 20 URL:http://www.ksla.se/aktivitet/hogtidssammankomst-2011/ END:VEVENT BEGIN:VEVENT DTSTART;VALUE=DATE-TIME:20110210T153000 DTEND;VALUE=DATE-TIME:20110210T180000 DTSTAMP:20120517T034843 CREATED:20110121T135648 LAST-MODIFIED:20110304T094716 UID:2951@http://www.ksla.se SUMMARY:Vem ska köra traktorn? DESCRIPTION:Akademisammankomst för ledamöter och särskilt inbjudna. Kampen om den unga\, kunniga arbetskraften skärps. Landets gårdar behöver anställa under de närmaste åren. Den generation som är på väg ut på arbetsmarknaden vill synas och förverkliga sig själv – med en väl tilltagen månadslön. Hur får man in denna unga generation i lagårdarna för att mjölka korna eller ut på fält för att plocka brysselkål? Det är inte bara arbetskraften som behöver utbildas\, lantbruksföretagen behöver också axla rollen som arbetsgivare. Arbetsdelning och organisation är en naturlig del av ett företag som växer\, men för att hitta rätt person vid rätt tid kan insatserna behöva ske på ett mer medvetet sätt. Kanske kan bemanningsbranschen eller flexibla F-skattelösningar vara modeller för den som inte vill anställa i första skedet. Det finns fler – alla sätt att lösa arbetskraftsfrågan måste användas för att tillgodose de enskilda företagens behov av kompetens och långsiktighet och för att göra dem konkurrenskraftiga. Hur ska företagen kunna locka den rätta och kompetenta arbetskraft som behövs för att skapa konkurrenskraft? Konkurrenskraften är starkt kopplad till arbetskraftens kompetens\, grunden för framgångsrika företag. Och är alla enskilda företag konkurrenskraftiga så blir summan en stark bransch. LOCATION: URL:http://www.ksla.se/aktivitet/vem-ska-kora-traktorn/ END:VEVENT END:VCALENDAR