<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Upcoming Events &#187; </title>
	<atom:link href="http://www.ksla.se/aktiviteter/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ksla.se </link>
	<description>Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. </description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Feb 2012 14:31:10 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Från Landet Brunsås till Matlandet Sverige: hur går vi vidare?</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/fran-landet-brunsas-till-matlandet-sverige/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/fran-landet-brunsas-till-matlandet-sverige/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 31 Jan 2012 10:48:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7120</guid>
		<description><![CDATA[Tillsammans med  Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare  arrangerar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien detta seminarium utifrån temat Matlandet Sverige, för våra ledamöter och särskilt inbjudna. Ett antal  frågeställningar med forskningsrön  presenteras.  Exempel på frågeställningar är följande: Framtidens mat, matens nyttovärde, livsmedelsproduktionen, functional foods. Skulle vi &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/fran-landet-brunsas-till-matlandet-sverige/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tillsammans med  Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare  arrangerar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien detta seminarium utifrån temat Matlandet Sverige, för våra ledamöter och särskilt inbjudna.</p>
<p>Ett antal  frågeställningar med forskningsrön  presenteras. </p>
<p>Exempel på frågeställningar är följande:</p>
<ul>
<li>Framtidens mat, matens nyttovärde, livsmedelsproduktionen, functional foods.</li>
<li>Skulle vi äta maten om vi visste vad den innehåller?</li>
<li>Dyra och nyttiga livsmedel vs. billiga och dåliga (”maskintillverkad mat”).</li>
<li>Vad bör göras i politiken och som konsument?</li>
<li>Mat och kemikalier.</li>
<li>Etiska aspekter/perspektiv på livsmedel.</li>
</ul>
<p><strong>Program:</strong></p>
<ul>
<li>Inledning:<strong> Yvonne Andersson</strong>, Rifos ordf, samt <strong>Sara von Arnold</strong>, tidigare Preses  KSLA<br />
<strong></strong></li>
<li><strong>Lennart E Bengtsson</strong>, Betesfrågor, gårdsmejeri, landsbygdsutveckling mm. Lennart E Bengtsson är vd för Wapnö AB som är ett lantbruksföretag med egen förädling av mjölk och andra produkter från gården samt spannmålsproduktion. Wapnö gård har även en omfattande turist- och besöksverksamhet och en restaurang.</li>
<li><strong>Christina Möller</strong>: Dyra nyttiga versus billiga dåliga livsmedel. Christina Möller är ordförande i Gastronomiska Akademiens Vänner och Måltidsakademiens Vänner</li>
<li><strong>Göran Dalin</strong>: Djurskyddsfrågorna. Göran Dalin är docent och universitetslektor vid SLU samt avdelningsordförande för KSLA:s Jordbruksavdelningen</li>
<li><strong>Marie-Louise Danielsson-Tham</strong>: Hygien, Matkemi, E-nummer, EHEC. Marie-Louise Danielsson-Tham är professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet</li>
<li><strong>Carl-Gustaf Thornström</strong>, Docent SLU, ledamot av Rifos styrelse. Frågor och diskussion</li>
</ul>
<p>Efter seminariet inbjuds deltagarna till mingel och mat i Sammanbindningsgången.</p>
<p>Anmälan senast den <strong>27  februari </strong> till <a href="mailto:lars.j.eriksson@riksdagen.se">lars.j.eriksson@riksdagen.se</a></p>
<p>Hjärtligt välkomna!</p>
<p><em>Yvonne Andersson</em>, ordförande Rifo, och  <em>Åke Barklund</em>, Akademiens sekreterare och VD</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/fran-landet-brunsas-till-matlandet-sverige/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Värdeinriktad försäljning av mat – Om villkor och redskap för att kommunicera matens värde</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/vardeinriktad-forsaljning-av-mat/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/vardeinriktad-forsaljning-av-mat/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 14 Feb 2012 12:11:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7252</guid>
		<description><![CDATA[När maten blir ett uttryck för en livsstil får de personliga värderingarna större betydelse för säljarbetet. Förmågan att kunna förmedla värdet kring en produkt blir allt viktigare. Det finns en etablerad och välutvecklad kunskap om varulogistik utifrån matbranschens och handelns &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/vardeinriktad-forsaljning-av-mat/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När maten blir ett uttryck för en livsstil får de personliga värderingarna större betydelse för säljarbetet. Förmågan att kunna förmedla värdet kring en produkt blir allt viktigare.</p>
<p>Det finns en etablerad och välutvecklad kunskap om varulogistik utifrån matbranschens och handelns roll som distributör. Däremot är inte kunskapen om den värdemässiga förflyttningen i kedjan lika väldefinierad och sammanhållen. Det man skulle kunna kalla värdelogistik, ett begrepp som formulerades som en parallell till varulogistik, tydliggör dessa två aspekter på framgångsrik försäljning.</p>
<p>Att precisera värden och förverkliga dem är en fråga som berör hela matbranschen. Kärnvärdesarbete, storytelling och varumärkesbyggande är redskap för att arbeta med livsmedlens värdemässiga innehåll.</p>
<p> Med insikt om att värdeinriktad försäljning ställer andra och nya krav på säljarbetet, vill vi med denna konferens:</p>
<p>-          Ta upp några av förutsättningarna för en mer värdeinriktad försäljning idag</p>
<p>-          Bekanta oss med praktiska erfarenheter av att arbeta värdeinriktat</p>
<p>Konferensen ger en grund till fortsatt arbete med att utveckla försäljningen. Ambitionen är att detta ska leda vidare till fortsatt meningsutbyte, lärande och praktiska försök som utvecklar både kunskap och lönsamhet.</p>
<p>Avgift 500 kr, ledamöter och studenter betalar 100 kr.</p>
<p><strong>Program</strong></p>
<p><strong>Moderator<br />
</strong>Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och matdebattör.</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td valign="top" width="54">09.30<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Samling och registrering samt kaffe i Oscars källare</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">10.00<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Välkomna</strong><br />
Åke Barklund, Akademisekreterare och VD</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">10.10<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Introduktion<br />
</strong>Jan Moback, affärsutvecklare, Oliven Kommunikationsbyrå</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">10.25<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Att identifiera och leva sitt värde<br />
</strong>Hans Naess, agronom, Agroax</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">10.55<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Om varumärkesbyggande som redskap för att skapa och förmedla värde<br />
</strong>Kia Orback, partner, Konceptverkstan</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">11.25<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Bensträckare</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">11.35<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Att arbeta med organisatorisk värderingsstyrning och verksamhetsutveckling<br />
</strong>Ulla-Karin Eldh Bobeck, organisations- och utvecklingskonsult</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">12.15<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Lunch </strong><strong>på råvaror och produkter med identitet och värde</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">13.15<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Värdedrivet kategoriarbete inom dagligvaruhandeln<br />
</strong>Helena Donar, tidigare marknadschef Arla Foods Sverige</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">13.45<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Lantbruket som en del av matbranschen och värdekedjan<br />
</strong>Magnus Börjeson, agronom, Högåsa<strong> </strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">14.15<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Bensträckare, kaffe</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">14.35<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Rundabordssamtal kring att sälja med kvalitet och matglädje i butiksledet:<br />
</strong>- Matarbetets plats i butikens vardag,<br />
Ulf Algevi, handlare, ICA Kvantum Kungälv<br />
- Att uttrycka kvalitet och matglädje genom språket i butiken,<br />
Johan Swahn, ICA                    <br />
- Att möta handeln i diskussioner om kvalitet och värde,<br />
Per Stenström, VD, SIA-glass</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">15.15</td>
<td valign="top" width="591"><strong>Om hur vår syn på maten avgör dess värde och det perspektiv vi lägger på handeln och säljarbetet<br />
</strong>Richard Tellström, måltidsforskare, Örebro Universitet</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">15.45<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Ett utvecklingsarbete för mer kompetent värdelogistik &#8211; slutsatser och frågeställningar inför framtiden<br />
</strong>Ann-Helene Meyer von Bremen</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">16.00<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Avslutning</strong><strong></strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong> </strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/vardeinriktad-forsaljning-av-mat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>KSLA goes west, intryck från tre resor till USA 2011</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/ksla-goes-west-intryck-fran-tre-resor-till-usa-2011/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/ksla-goes-west-intryck-fran-tre-resor-till-usa-2011/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 15 Feb 2012 13:28:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7338</guid>
		<description><![CDATA[Sammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna. KSLA goes west, intryck från tre resor till USA 2011 USA är en stormakt inom jord och skog såväl inom forskning som affärer, inom handels- och energipolitik. Landets påverkan är global, ändras reglerna &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/ksla-goes-west-intryck-fran-tre-resor-till-usa-2011/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Sammankomst för akademiens ledamöter och särskilt inbjudna.</h3>
<h3>KSLA goes west, intryck från tre resor till USA 2011</h3>
<p>USA är en stormakt inom jord och skog såväl inom forskning som affärer, inom handels- och energipolitik. Landets påverkan är global, ändras reglerna för inblandning av majsetanol i bensin för privatfordon så fortplantar sig effekterna långa vägar ner till bensinmackar i både Bräcke och Bangkok.</p>
<p>Under hösten 2011 gick därför tre resor av stapeln, en resa med fokus på skog, en på lantbruksfrågor och en på forskning. För att summera intrycken från de tre studieresorna blir överläggningsämnet för marsammankomsten KSLA-goes west”. Till sin utformning blir sammankomsten lite annorlunda. Här samlar många olika talare som ger sina huvudintryck från besöken och utifrån det följer en diskussion om var USA står idag inom de olika fält resorna täckte in.</p>
<p>Några av de olika sakfrågorna kommer att följas upp med enskild workshops och seminarier under 2012 som ordentligt går på djupet, men den 8 mars bjuder vi på ett amerikanskt smörgåsbord.</p>
<p><strong>Program</strong></p>
<p><strong>Moderator  </strong>Göran Dalin, Jordbruksavdelningens ordförande</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.00</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Samling, kaffe och te</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Formell sammankomst</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.45</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Global livsmedelsförsörjning ur ett amerikanskt perspektiv<br />
</strong>Inge Gerremo, konsult</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Jordbrukspolitik – arbetet med att ta fram en ny Farm Bill 2013<br />
</strong>Alarik Sandrup, Lantmännen Energi</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Riskbedömning kring djurskydd, salmonella och antibiotika i amerikansk livsmedelsproduktion<br />
</strong>Martin Wierup, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Amerikansk forskningsfinansiering<br />
</strong>Anders Jonsson, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Bensträckare </strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Samarbete mellan det offentliga och näringslivet &#8211; Land grant system<br />
</strong>Björn Sundell, SVA</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>USAs skogspolitik<br />
</strong>Lennart Rådström, Skogforsk</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Amerikansk skogsteknik<br />
</strong>Jan Fryk, Skogforsk</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">17.00</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Diskussion </strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">18.00</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Ärtsupé</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/ksla-goes-west-intryck-fran-tre-resor-till-usa-2011/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kaniner, kaniner, kaniner</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/kaniner-kaniner-kaniner/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/kaniner-kaniner-kaniner/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Jan 2012 13:41:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=6856</guid>
		<description><![CDATA[Ett seminarium om&#8230; kaniner! Ur ett nationellt, svenskt, perspektiv är kaninen en på många vis förbisedd art. Målet med seminariet är att undersöka det forskningsmässiga- och kommersiella intresset för domesticerade kaniner som produktionsdjur samt för vildkaninens jaktliga och biologiska roll. &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/kaniner-kaniner-kaniner/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2>Ett seminarium om&#8230; kaniner!</h2>
<p>Ur ett nationellt, svenskt, perspektiv är kaninen en på många vis förbisedd art. Målet med seminariet är att undersöka det forskningsmässiga- och kommersiella intresset för domesticerade kaniner som produktionsdjur samt för vildkaninens jaktliga och biologiska roll. I en tid då människans slitage på naturresurserna allt mer uppmärksammas och skapar såväl vetenskaplig som publik oro, kan kaninen lyftas som en alternativ art för långsiktigt hållbar köttproduktion och småskalig areell näring i såväl vilda som domesticerade populationer.</p>
<p>Kaninen (<em>Oryctolagus cuniculus</em>) är en viktig resurs i många delar av Europa, som mat i form av domesticerade köttdjur, i form av ett viktigt jaktbyte samt inom läkemedelsindustrin och medicinsk forskning. I södra Europa är kaninuppfödning en förhållandevis stor näringsgren. Som produktionsdjur uppskattas kaninen bidra till en årlig omsättning på 1,6 miljarder euro inom EU, utöver det värderas antikroppsproduktionen inom läkemedelsindustrin till ytterligare 3 miljarder euro. Arten fungerar även som modelldjur i olika typer av biologiska försök, exempelvis i segregerade korsningsförsök som syftat till att identifiera sjukdomsgener.</p>
<p>Även i Sverige finns det kaninuppfödning, men inte av så stor ekonomisk betydelse i nuläget. Kanin för kommersiell uppfödning har dock potential även här, inte minst ur ett klimatperspektiv. Det finns studier som indikerar att arten är en klimatsmart omvandlare av vegetabilier till animaliska proteiner. Vilda kaniner är dessutom uppskattade och viktiga som jaktvilt såväl i södra Sverige som i övriga delar av Europa där arten förekommer. Kaniner används även för skinnproduktion och som sällskapsdjur.</p>
<p><strong><strong>Program:</strong></strong></p>
<p><strong>Moderator:</strong><strong> Göran Dalin, SLU</strong></p>
<p> 09.30  Samling, kaffe/te</p>
<p>10.00  <em>Välkomsthälsning</em>, Göran Dalin, SLU samt ordförande i KSLA:s jordbruksavdelning</p>
<p>10.10  <em>Inledning &amp; Målformulering</em>, Carl-Gustaf Thulin, CFW/SLU</p>
<p>10.30  <em>Kaninen i Sverige &#8211; en historik</em>, Hans Falk, Föreningen Gotlandskaninen</p>
<p>11.00  <em>Kaninen som produktionsdjur</em>, Gösta Johnsson, Vreta Kaningård</p>
<p>11.30  <em>Kanin på menyn &#8211; en kulinarisk exposé</em>, Marco Baudone, Le Rouge</p>
<p>12.00  Kort gemensam diskussion </p>
<p>12.15  Lunch och kaffe</p>
<p>13.15  <em>Regler för kaninuppfödning</em>, Björn Dahlén, Jordbruksverket</p>
<p>13.45  <em>Sjukdomar hos vilda och tama kaniner</em>, Erik Ågren, SVA</p>
<p>14.15  <em>Welfare of production rabbits</em>, Stephanie Buijs, Agricultural and Fisheries Research</p>
<p>14.45  Kaffe/te</p>
<p>15.15  <em>Kaniner &#8211; klimatsmart mat?</em> Ulf Sonesson, SIK</p>
<p>15.45  <em>Kaninen som jaktvilt</em>, Hans von Essen, Svenska Jägareförbundet</p>
<p> 16.00  Diskussion</p>
<p>16.30  Avslutning</p>
<p>Mingel i Oscars källare</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/kaniner-kaniner-kaniner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kan djurskydd vid slakt och religionsfrihet kombineras?</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/kan-djurskydd-vid-slakt-och-religionsfrihet-kombineras/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/kan-djurskydd-vid-slakt-och-religionsfrihet-kombineras/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 14 Feb 2012 10:11:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7269</guid>
		<description><![CDATA[I Sverige är slakt utan bedövning förbjuden sedan 1937. I flertalet övriga EU-länder ges undantag för obedövad religiös slakt (judisk kosherslakt/shehitah och muslimsk halalslakt). Kosherslakten och en del halalslakt innebär att djurets hals skärs av in till halskotpelaren utan bedövning. &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/kan-djurskydd-vid-slakt-och-religionsfrihet-kombineras/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I Sverige är slakt utan bedövning förbjuden sedan 1937. I flertalet övriga EU-länder ges undantag för obedövad religiös slakt (judisk kosherslakt/shehitah och muslimsk halalslakt). Kosherslakten och en del halalslakt innebär att djurets hals skärs av in till halskotpelaren utan bedövning. En rapport från EU-kommissionen 2011 visar att den obedövade slakten inom EU är mycket större än vad som kan motiveras av efterfrågan. Följden blir att importerat kött från djur slaktade utan bedövning kommer ut i butikerna och restaurangerna även i Sverige och säljs till ovetande konsumenter, eftersom märkning saknas.</p>
<p>Syftet med seminariet är att med hjälp av olika experter redogöra för hur slakt av ett obedövat djur går till och belysa varför en del trosinriktningar inte vill acceptera bedövning före slakt. Vi vill också belysa vad som händer i en djurkropp vid bedövning före slakt och vad som händer vid slakt utan bedövning. Sett från svensk synpunkt är slakt utan bedövning främst en djurskyddsfråga, men redligheten mot konsumenten får inte heller glömmas bort eftersom märkningstvång inte föreligger. Dagen avslutas med en frågestund och diskussion, där huvudfrågan blir: ”Hur kan religionsfrihet, djurskydd och redlighet förenas?”</p>
<p> Seminariet vänder sig till alla som vill veta mera om detta aktuella ämne.</p>
<p><strong></strong> </p>
<p><strong>Program</strong></p>
<p><strong>Moderator</strong>        Marie-Louise Danielsson-Tham, leg. veterinär, professor, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythyttan, Örebro universitet</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td valign="top" width="111">9.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Samling, kaffe och te</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.00</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Välkommen<br />
</strong>Åke Barklund, Akademisekreterare och VD, KSLA och moderator Marie-Louise Danielsson-Tham</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.20 – 10.40</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Bakgrundsbeskrivning och probleminventering<br />
</strong>Johan Beck-Friis, Leg. veterinär, informationschef, Sveriges Veterinärförbund</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.45 – 11.00 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Muslimsk slakt<br />
</strong>Namir Zetali, Vice VD, Qibbla Halal Kött AB</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.05 – 11.20 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Judisk slakt<br />
</strong>Isak Nachman, Rabbin, Stockholms judiska församling</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.25</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Paus</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.45 – 12.05  </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Vad händer vid slakt utan bedövning?<br />
</strong>Lotta Berg, Leg. veterinär, docent, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">12.10 – 12.25 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Politikerns syn<br />
</strong>To be confirmed , Landsbygdsdepartementet<strong></strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">12.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Lunch </strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.40 – 13.55 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>LRF:s syn<br />
</strong>Annika Bergman, Styrelseledamot LRFs förbundstyrelse</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.00 – 14.15 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Kött- och charkföretagens syn<br />
</strong>Åke Rutegård, VD , Kött och Charkföretagen</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.20 – 14. 30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Konsumenternas syn<br />
</strong>Jan Bertoft, Generalsekreterare, Sveriges Konsumenter<strong></strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.35 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Kaffe</strong> <strong>och te</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.55 – 15.10 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Djurskyddet Sveriges syn<br />
</strong>Sven Stenson, Ordförande Djurskyddet Sverige<strong></strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.15 – 15.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Sveriges Veterinärförbunds syn</strong><br />
Kalle Hammarberg, Leg. veterinär, SVF:s djurskyddskommitté<strong></strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.35 – 16.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Frågestund och diskussion</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">16.30 </td>
<td valign="top" width="534"><strong>Avslutning</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/kan-djurskydd-vid-slakt-och-religionsfrihet-kombineras/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>När verket rörde om i grytan – Den svåra konsten att vägleda konsumenter till miljömedvetna matval</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/nar-verket-rorde-om-i-grytan/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/nar-verket-rorde-om-i-grytan/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 15 Feb 2012 08:33:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7280</guid>
		<description><![CDATA[Miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen är omfattande i såväl positiv som negativ mening. Ambitionen från riksdag och regering är att den negativa miljöpåverkan ska minska. Men hur ska det gå till? År 2006 tilldelades livsmedelsverket ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Det ledde &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/nar-verket-rorde-om-i-grytan/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen är omfattande i såväl positiv som negativ mening. Ambitionen från riksdag och regering är att den negativa miljöpåverkan ska minska. Men hur ska det gå till?</p>
<p>År 2006 tilldelades livsmedelsverket ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Det ledde bl.a. till att verket påbörjade arbetet med att ta fram miljösmarta kostråd. Men när råden 2010 var färdiga skrinlades arbetet. Uppmaningar att handla närproducerat ansågs skapa handelshinder. Frågan om hur mycket staten genom sina myndigheter kan och bör försöka styra konsumenters beteenden har också diskuterats. Vi inbjuder till en diskussion kring dessa frågor och andra aspekter på miljömedvetna matval.</p>
<p>Att göra avvägningar mellan olika sorters miljöpåverkan är heller inte enkelt. Ökad biologisk mångfald genom att artrika marker betas av nötkreatur ska vägas mot t.ex. klimatpåverkan genom utsläpp av metan från samma nötkreatur. Transportavstånd, energiåtgång, användning av bekämpningsmedel och växtnäringsläckage är andra aspekter som ska vägas samman.</p>
<p>Upphandling av måltider och råvaror inom den offentliga sektorn har också uppmärksammats. Vilka möjligheter finns att styra den offentliga konsumtionen till miljömedvetna val? Vilket ansvar har aktörer, som restauranger, dagligvaruhandel, offentlig sektor med skolmåltider och äldreomsorg och vilket ansvar har konsumenter själva? Hur arbetar man inom det svenska jordbruket för att minska negativ miljöpåverkan och bidra till miljömedveten produktion och konsumtion?</p>
<p>Seminariet arrangeras av Kommittén för matkvalitet och folkhälsa och Kommittén för hållbar utveckling vid KSLA, tillsammans med LRF och Ekologiskt Forum.</p>
<p>Välkomna till en diskussion om miljösmarta matval och hur konsumenter kan få vägledning inför sina val.</p>
<p><strong>Program</strong></p>
<p><strong>Moderator</strong><br />
Konsult Annika Åhnberg, ledamot i KSLA, ordförande i Ekologiskt Forum</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td valign="top" width="64">13.00</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Välkomna<br />
</strong>Åke Barklund Akademisekreterare och VD, KSLA<br />
Annika Åhnberg, moderator</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">13.05</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Livsmedelsverkets miljösmarta matval<br />
</strong>Anna-Karin Johansson, miljöstrateg, Livsmedelsverket</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">13.25</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Folkbildning är inget handelshinder!<br />
</strong>Linus Källander, Tankesmedjan ”Dyrare mat nu!”</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">13.45</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Hur mycket miljö får konsumenten för pengarna?<br />
</strong>Bo Norell, miljöekonom, Jordbruksverket</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">14.05</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Miljömedvetna matval som drivkraft för lantbruket<br />
</strong>Helena Jonsson, förbundsordförande LRF</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">14.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Miljömedveten fikapaus</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">15.00</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Handlingsfrihet för miljösmarta mål?<br />
</strong>Mia Kling, försörjningschef, Örebro läns landsting</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">15.20</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Vi har mycket i huvudet när vi handlar<br />
</strong>Louise Ungerth, chef Konsument &amp; Miljö, Konsumentföreningen Stockholm</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">15.40</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Miljösmarta matval – hur ska vi göra? Avslutande diskussion<br />
</strong>Inger Andersson, GD, Livsmedelsverket<br />
Linus Källander från ”Dyrare mat nu”<br />
Helena Jonsson, förbundsordförande LRF<br />
Mia Kling, försörjningschef, Örebro läns landsting<br />
Louise Ungerth, miljöchef Konsumentföreningen Stockholm</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">16.25</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Introduktion till miljösmart mingel<br />
</strong>Linda Abrahamsson, matkonsult</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64">16.30</td>
<td valign="top" width="534"><strong>Avslutning – Mingel och förtäring i Oscars källare, KSLA</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="64"> </td>
<td valign="top" width="534"><strong> </strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong> </strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/nar-verket-rorde-om-i-grytan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Stadsodling &#8211; fritidsodling på tillväxt som reformerar och syns i samhället</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/stadsodling-fritidsodling-pa-tillvaxt-som-reformerar-och-syns-i-samhallet/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/stadsodling-fritidsodling-pa-tillvaxt-som-reformerar-och-syns-i-samhallet/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 15 Feb 2012 12:37:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7330</guid>
		<description><![CDATA[I samband med Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 12-15 april 2012 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Arrangörer: FOR (Fritidsodlingens Riksorganisation) i samarbete med KSLA. Goda exempel är viktiga inspirationskällor och värdefulla erfarenheter för fortsatt spridning av och inspiration till fler stadsodlingsrörelser i våra &#8230; <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/stadsodling-fritidsodling-pa-tillvaxt-som-reformerar-och-syns-i-samhallet/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>I samband med Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar 12-15 april 2012 på Stockholmsmässan i Älvsjö.<br />
</strong>Arrangörer: FOR (Fritidsodlingens Riksorganisation) i samarbete med KSLA.</p>
<p><strong>Goda exempel är viktiga inspirationskällor </strong>och värdefulla erfarenheter för fortsatt spridning av och inspiration till fler stadsodlingsrörelser i våra städer. Synliga urbana odlingar och då helst bostadsnära, bildar plattform för utåtriktad verksamhet. Hur påverkas de boende i områden där stadsodling pågått ett par år? Har gemensamhetsodlingar lett till samverkan och möten mellan människor i olika åldrar och med skilda bakgrunder?</p>
<p>På det här seminariet kommer vi att följa arbetet med stadsodlingsrörelser i Malmö, Göteborg och Uppsala. Hur har man här gått vidare för att förbättra och utöka såväl stadsodling som stadsnära odling?</p>
<p> Vi får även ta del av stadsodlingsrörelser i några storstäder från olika delar av världen. Är det någon skillnad mellan dessa och det som pågår i vårt land?</p>
<p><strong> Program</strong></p>
<p><strong>Moderator  </strong>Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur SLU, Alnarp, ledamot av KSLAs hållbarhetskommitté</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td valign="top" width="54">09.10<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Produktion av mat och trygghet på stadens glömda platser<br />
</strong>Niklas Vennberg, Stadsjord<strong></strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">09.50<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Matparken</strong><strong> – gemenskapsodling i Gottsunda</strong><br />
Marina Queiroz, landskapsarkitekt och Ylva Andersson, odlare, Matparken i Gottsunda</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">10.30<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Kaffe</strong> </td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">10.50<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Stadsodling som förändringsstrategi – en jämförelse mellan tidigt 1900-tal och idag<br />
</strong>Tim Delshammar, forskare, lektor vid landskapsplanering SLU Alnarp</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">11.30<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Odla i sta´n<br />
</strong>Linnea Wettermark</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">12.00<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Stadsodling i storstäder</strong><br />
Ulrika Flodin Furås, journalist och författare<strong></strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="54">12.30<strong></strong></td>
<td valign="top" width="591"><strong>Avslutning</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong> </strong></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/stadsodling-fritidsodling-pa-tillvaxt-som-reformerar-och-syns-i-samhallet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Husdjurens och nyttoväxternas mångfald</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/husdjurens-och-nyttovaxternas-mangfald/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/husdjurens-och-nyttovaxternas-mangfald/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 Feb 2012 07:54:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ylva Nordin</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7174</guid>
		<description><![CDATA[Hur det står till med vårt utnyttjande av husdjurens och nyttoväxternas genetiska resurser utifrån behoven för produktion av livsmedel i Sverige. Kan vi förlita oss på att det kommer att finnas tillgång till väl anpassade genetiska resurser för att på ett uthålligt sätt kunna bidra till den framtida globala livsmedelsförsörjningen från svensk sida?  <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/husdjurens-och-nyttovaxternas-mangfald/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Husdjurens och nyttoväxternas mångfald<br />
– hur ser de svenska behoven ut i ett internationellt perspektiv?</h3>
<p>En mångfald av växtprodukter utgör basföda för människor i de flesta länder och kulturer och växtförädlingen har framgångsrikt bidragit till en ökad livsmedelsproduktion. Ett fåtal arter svarar för en allt större del av vår samlade produktion av vegetabilier för föda och foder. Den kommersiella växtförädlingen koncentreras allt mer till de stora marknaderna. I alla delar av världen spelar också husdjuren en viktig roll. Inte bara för matförsörjningen utan också för utnyttjande av gräsbevuxen mark som inte lämpar sig för spannmålsodling. De betande djuren bidrar därigenom till att hålla landskapet öppet.</p>
<p>I utvecklingsländerna har de animaliska livsmedlen en särskild betydelse genom att bidra till en allsidig kost med framför allt värdefullt protein. Av världens ca 1 miljard fattiga människor är 70 procent beroende av sina husdjur för sitt livsuppehälle. FAO har signalerat ett starkt ökat framtida behov av animaliska livsmedel samtidigt som man noterar en betydande erosion av husdjurens genetiska diversitet. Inom husdjursaveln sker liksom hos nyttoväxterna en motsvarande koncentration till allt färre raser.</p>
<p>I det här seminariet ställer vi frågan hur det står till med vårt utnyttjande av husdjurens och nyttoväxternas genetiska resurser utifrån behoven för produktion av livsmedel i Sverige. Kan vi förlita oss på att det kommer att finnas tillgång till väl anpassade genetiska resurser för att på ett uthålligt sätt kunna bidra till den framtida globala livsmedelsförsörjningen från svensk sida? Hur utnyttjas diversiteten? Vad krävs det för insatser nationellt och internationellt? Gör Sverige rätt prioriteringar i kedjan bevarande – utveckling – nyttiggörande av genetiska resurser? Behöver det offentliga engagemanget i kedjan stärkas och i så fall var?</p>
<h2 class="titlespace">Program</h2>
<p><strong>Moderatorer:</strong> Jan Philipsson, statsagronom, SLU, och Roland von Bothmer, professor SLU</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td valign="top" width="111">9.00</td>
<td valign="top" width="534">Samling, kaffe och te</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">9.30</td>
<td valign="top" width="534">Välkommen<br />
<em>Åke Barklund</em>, Akademisekreterare och VD, KSLA</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">9.40</td>
<td valign="top" width="534">Framtida global livsmedelsförsörjning och vårt beroende av nyttoväxterna och husdjuren<br />
<em>Lennart Båge</em>, ambassadör</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.00</td>
<td valign="top" width="534">Kulturväxternas och husdjurens roll för landskapets biologiska mångfald<br />
<em>Urban Emanuelsson</em>, professor, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.15</td>
<td valign="top" width="534">Globala aspekter på den husdjursgenetiska diversiteten och dess hållbara nyttjande<br />
<em>Harriet Falck Rehn</em>, departementssekreterare, Landsbygdsdepartementet</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.35</td>
<td valign="top" width="534">Sustainable use of plant genetic resources for Swedish use in an international perspective<br />
<em>Rodomiro Ortiz</em>, professor, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.50</td>
<td valign="top" width="534">Frågestund</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.00</td>
<td valign="top" width="534">Den svenska handlingsplanen för förvaltning av de husdjursgenetiska resurserna<br />
<em>Göte Frid</em>, enhetschef, Jordbruksverket</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.15</td>
<td valign="top" width="534">Programmet för odlad mångfald och det internationella växtgenetiska arbetet<br />
<em>Jens Weibull</em>, docent, Jordbruksverket</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.30</td>
<td valign="top" width="534">Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden<br />
<em>Anders Nilsson</em>, forskningssekreterare, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.45</td>
<td valign="top" width="534">Frågestund</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">12.00</td>
<td valign="top" width="534">Lunch</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.00</td>
<td valign="top" width="534">Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad<br />
<em>Annette Olesen</em>, Växtförädlingschef, Lantmännen Lantbruk</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.30</td>
<td valign="top" width="534">Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv<br />
<em>Jan-Åke Eriksson</em>, chef avel, Svensk Mjölk och <em>Nils Lundeheim</em>, professor SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.00</td>
<td valign="top" width="534">Diskussion<br />
Vad bör göras för att stärka ett långsiktigt uthålligt nyttjande av den genetiska diversiteten hos husdjur och nyttoväxter?</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.00</td>
<td valign="top" width="534">Avslutning och kaffe</td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/husdjurens-och-nyttovaxternas-mangfald/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>How can we ensure sustainable cattle production systems for future generations?</title>
		<link>http://www.ksla.se/aktivitet/sustainable-cattle-production-systems-for-future-generations/</link>
		<comments>http://www.ksla.se/aktivitet/sustainable-cattle-production-systems-for-future-generations/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 16 Feb 2012 15:32:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gun Askerö</dc:creator>
		
		<guid isPermaLink="false">http://www.ksla.se/?post_type=sp_events&#038;p=7353</guid>
		<description><![CDATA[Bertebos Prize Conference. The increasing demand for meat and milk will continue to force agriculture to lower its environmental footprint. Today’s farmers need to plan for the future. This conference will help provide information to enable farmers, researchers, policy makers and consumer organizations to deal with these complex issues now and in the future.
 <a href="http://www.ksla.se/aktivitet/sustainable-cattle-production-systems-for-future-generations/">Läs mer <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h2>Bertebos Prize conference</h2>
<p>Ruminant’s production offers many benefits to society, but they do also provide many difficult environmental challenges. Ruminants produce, for example, high quality food from low quality feed, but are at the same time a major source of greenhouse gases. Yet, grazing ruminants with their four stomach compartments help preserve pastoral landscapes, preserve biodiversity, conserve quality of soil and offer aesthetic value. Cows, sheep and goats are all ruminants, but during this conference we will focus on cattle since they are the dominant ruminant on the planet.</p>
<p>There is no easy way of meeting the growing demand for food and animal products while decreasing greenhouse gas emissions and environmentally friendly impacts of livestock production. Science must contribute to providing answers to questions like these: Can the efficiency of ruminant production systems be improved? Are there more environmentally friendly ways of raising ruminant livestock? If so, what tools do we need? Can we reduce greenhouse gas emissions from meat and milk production?</p>
<p>The increasing demand for meat and milk will continue to force agriculture to lower its environmental footprint. Today’s farmers need to plan for the future. This conference will help provide information to enable farmers, researchers, policy makers and consumer organizations to deal with these complex issues now and in the future.</p>
<h2 class="titlespace">Programme</h2>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td colspan="2" valign="top" width="640"><strong>Sunday September 9</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">18.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Bertebos Foundation Welcome dinner</strong><br />
Per Stenström, Bertebos Foundation</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" valign="top" width="640"><strong>Monday September 10</strong></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" valign="top" width="640"><strong>Different aspects at animal and food production level</strong><br />
Moderator: Margareta Emanuelson, SLU</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">9.00–9.10</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Welcome</strong><br />
Kerstin Niblaeus, KSLA</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">9.10–10.10</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Greenhouse gases and animal agriculture – finding a balance between food and emissions</strong><br />
Karen Beauchemin, Agriculture and Agri-Food Canada, Lethbridge Research Centre</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.15–10.40</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Coffee break</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">10.40–11.20</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Influence of ruminant livestock on the land</strong><br />
Henry Jansen, Agriculture and Agri-Food Canada, Lethbridge Research Centre</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.30–12.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Discussion</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">12.00– 13.15</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Lunch</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.15–13.45</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Mitigation strategies in dairy production</strong><br />
Theun Vellinga, University of Wageningen, The Netherlands</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.45– 14.30</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Different feeding strategies mean different emissions from land use</strong><br />
Christel Cederberg, SIK and Chalmers, Gothenburg</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.30– 15.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Discussion</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.00–15.30</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Coffee</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.30–16.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Should we change the cow’s genes or the genes of the rumen microbes?</strong><br />
Rebecca Danielsson and Helen Hansen-Axelson, SLU, Uppsala</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111"><strong>Policies</strong></td>
<td valign="top" width="529"> </td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">16.00–16.30</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Risks and opportunities for the cattle sector arising from the increasing global demand for livestock products<br />
</strong>Maggie Gill, University of Aberdeen, UK</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">16.30–17.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Climate tax on food – an effective policy instrument?</strong><br />
Fredrik Hedenus or Stefan Wirsenius, Chalmers, Gothenburg</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">17.00–17.30</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Discussion</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">19.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Reception dinner hosted by KSLA</strong><br />
Kerstin Niblaeus, KSLA</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" valign="top" width="640"><strong>Tuesday September 11</strong></td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" valign="top" width="640"><strong>From farm to fork<br />
</strong>Moderator: Peter Sylwan, Munka Ljungby</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">08.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Excursion to Bertebos enterprises</strong><br />
Per Stenström, Bertebos Foundation</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">11.30–12.30</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Lunch</strong></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">12.30–13.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Greppa Näringen – how does the advisory service deal with the climate issue?</strong><br />
Anna Hagenberg, Swedish Board of Agriculture</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.00–13.40</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Environmentally friendly dairy businesses from a farmers perspective</strong><br />
Elisabeth Gauffin, Uppsala</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">13.40–14.10</td>
<td valign="top" width="529"><strong>The cattle production’s environmental effects – a retailer’s view on consumer behavior</strong><br />
Åsa Domeij, Axfood</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.10–14.30</td>
<td valign="top" width="529"><strong>If we care about the biodiversity and the beauty of the landscape – do we need ruminants?</strong><br />
Stefan Edman, Ljungskile</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">14.30–15.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Summing up</strong><br />
Matilda Ernkrants, President of the parliamentary Committee of Environment and Agriculture, representing the Social Democratic party (tbc) and Bengt-Anders Johansson, Vice President of Environment and Agriculture Committee representing the Moderate party.  </td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" width="111">15.00</td>
<td valign="top" width="529"><strong>Coffee</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<h2><span class="titlespace">A background to the Bertebos prize conference</span></h2>
<p>The Bertebos Prize was instituted in 1996 by Brita and Olof Stenström as a means of promoting education and research in the food chain. The prize consists of two parts, a diploma and 300,000 Swedish kronor, which are awarded in January every second year, followed by a two-day conference in Falkenberg in the following year. The award-winner plans the conference in collaboration with the Academy and opens the conference with a plenary lecture.</p>
<p>In 2011 the Bertebos Prize was awarded to <strong>Professor Karen Beauchemin</strong>, Alberta, Canada, for her pioneering research into reducing the environmental impact of ruminant animals without having a negative impact on productivity and animal husbandry.<br />
Karen Beauchemin leads a broad research programme, the aim of which is, by means of advancing knowledge on ruminant nutrition, to reduce the environmental impact of these animals without having a negative impact on animal husbandry. Her research shows that by choosing the right quality and composition of the fodder it is possible to reduce greenhouse gas emissions considerably and simultaneously to improve the health of the livestock and the production. For more information please visit <a href="http://www.berte.se" target="_blank">www.berte.se</a>.</p>
<h3 class="titlespace">Previous winners of the Bertebos Prize</h3>
<p><strong>2009</strong> to <strong>Dr. Joachim von Braun</strong>, Washington DC, USA, for his outstanding work in development economics and as effective head of several development research institutions focusing on food, agriculture and rural poverty.</p>
<p><strong>2007</strong> to <strong>Professor Ingo Potrykus</strong>, Magden, Switzerland, who has been a leading scientist in the development of methods for DNA transformation in plants.<br />
<strong><br />
2005</strong> to <strong>Professor Piotr Kowalik</strong>, Gdánsk, Poland, for outstanding multidisciplinary research in water dynamics in agriculture and forestry.<br />
<strong><br />
2003</strong> to <strong>Professor Erik Steen Jensen</strong>, The Royal Veterinary and Agricultural University (KVL, now the Life Faculty of Copenhagen University ), Denmark, for his research on plant production, soil biology and environment, especially in organic farming systems,  and to <strong>Prof.</strong><strong> John R. Porter</strong>, The Royal Veterinary and Landbohöjskole (KVL), Denmark, for his research for better understanding of the relationship between crops and their environment.</p>
<p><strong>2001</strong> to <strong>Professor Donald Grierson</strong>, University of Nottingham, England, for his groundbreaking research to better understand the plants’ maturity course.<br />
<strong><br />
1999</strong> to <strong>Professor Wolfgang Witte</strong>, Robert Koch Institut, Wernigerode, Germany, for pioneering, scientific tracing of risks for animal and human health as well as for the environment associated with the use of antibiotic feed additives.<br />
<strong><br />
1997</strong> to <strong>Professor Christopher Polge</strong>, Cambridge, England, for his exceptional scientific contribution to the methods within animal reproduction.</p>
<h3 class="titlespace">Accommodation</h3>
<p>Room reservation at the hotel where the conference is held will be made by the attendee to<a href=" info@strandbaden.se "> info@strandbaden.se </a>or +46 346-71 49 00.</p>
<p>When making a reservation give the code “KSLA” to get the Academy’s corporate rate. (single room from SEK 1 290 + VAT, double room from SEK 1 470 + VAT). Prices include breakfast, tax and service charges. Accommodation cost is paid to the hotel by the attendee. Cancellation of hotel bookings must be made to the hotel not later than 15 July 2012. Late cancellation is charged according to hotel regulations.</p>
<p>PLEASE NOTE that no other way to make hotel reservation is accepted. Neither the Academy nor the Bertebos Foundation is responsible for hotel bookings, cancellations or payments.</p>
<p>For hotel information and map, see the hotel’s website <a href="http://www.strandbaden.se" target="_blank">www.strandbaden.se</a></p>
<p>Other options as hostels are available upon request.<br />
<a href="http://www.skreacamping.se/" target="_blank">Skrea camping</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ksla.se/aktivitet/sustainable-cattle-production-systems-for-future-generations/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

