Nya böcker om att uppleva och erfara naturen

IMG_2294

Det finns en oro att vi i det moderna samhället men i synnerhet barn och ungdomar kommer att lida av ett underskott av naturerfarenheter. Fast framför datorer och med mindre gymnastik, slöjd och kroppsarbete sker en förskjutning av hur vi erfar världen. Samtidigt tillkommer en rad nya kroppsliga aktiviteter, inte sällan med äventyrstema i spektakulära miljöer.

Oron verkar knuten till att uppväxande generationern inte kommer att lära känna naturen på det sätt som äldre generationer gjort. Det är i huvudsak äldre generationer som känner oro. Att sättet att erfara världen förändras verkar obestridligt, men kännetecknar nog inte bara vår egen tid. Dessutom gör sig oron påmind när det gäller vilken natur som kommer att finnas kvar att erfara. Vilka landskap är exempelvis värda att skydda och vilka skäl finns för att skydda dessa? Vad väger tyngst, naturvärden eller kulturvärden? Och  vilken tidsepok skall vi använda som måttstock?
Ett antal nya böcker har erfarenheten av och umgänget med naturen som tema.
I The nature of childhood. An environmental history of growing up in America since 1865 tecknar Pamela Riney-Kehrberg förändringar i barndomens naturlandskap i USA, från inbördeskriget till idag. Hon följer rörelsen där såväl människor som idéer knyts allt hårdare till staden och dess företräde. Pamela Riney-Kehrbergs bok är en mix av miljöhistoria och barndomshistoria. I ett kapitel intresserar hon sig för ett tema hon arbetat med tidigare tidigare, vad det innebär att växa upp på en gård. I slutet av 1800-talet framstod uppväxten på en gård som utan tvivel bättre än att växa upp i de av föroreningar nedsmutsade städerna. Hon följer även hur dessa tankar ges en organisatorisk grund, i exempelvis 4-H-rörelsen, och hur denna form av naturkännedom och uppväxt sågs som ett föredömme.
4Hcows
Aktiviteter och verksamheter som präglar livet på ett lantbruk utgör också basen i 4-H-rörelsens verksamhet. 4-H startade i Springfield, Ohio, 1902 och finns i dag i mer än 50 länder, däribland Sverige. JUF, Jordbrukare-ungdomens Förbund, startade sin verksamhet 1918 och var tidiga med att plocka upp de idéer som låg till grund för 4-H-rörelsen. Förra året utkom på University of California press journalisten Kiera Butlers Raise. What 4-H teaches seven million kids and how its lessons could change food and farming forever. Kiera Butler använder 4-H i USA som filter för att ställa frågor kring hur vi skaffar oss kunskaper kring hur naturen fungerar, hur detta skall läras ut och hur detta är viktigt i förhållande till blan annat den framtida livsmedelspolitiken.
Vanda_Winegar,_14_with_the_banana_nut_bread_which_she_made_in_4-H,_Redmond_Deschutes_County,_Oregon,_1961_(5834176674)
4-H uppvärderar det praktiska med mottot ”learning by doing”, en inställning till lärande som också karaksteriserade den amerikanske pragmatiske filosofen John Dewey (1859–1952). Genom att lära oss saker praktiskt kunde vi, enligt Dewey, göra viktiga erfarenheter, som inte bara var en fråga om fakta och logisk förståelse utan som skapade ett sammanhang och även hade estetisks dimensioner.
En liten bok med titeln Learning by doing at the Farm. Craft, science, and counterculture in modern California av Robert J. Kett och Anna Kryczka utkom förra året. Den handlar om ett ovanligt och förmodligen rätt så bortglömt experiment som genomfördes på University of California Irvines campus i slutet av 1960-talet. Samtidigt som universitet uppförde ett modernistiskt campuskomplex ritat av arkitekten William Pereira sjösattes ett projekt som gick ut på att ursprungsbefolkning från Guatemala, Mexiko och Samoa skulle visa sina respektive kulturers kunskaper. Platsen för detta var ”The Farm”, som placerats vid utkanten av universitetsområdet. The Farm blev ett slags laboratorium där kalla kriget-politik, utvecklingsoptimism i modernistisk anda och ursprungsbefolkningar blandades samman med kalifornisk alternativrörelse.
Barns förhållande till naturen har även intresserat Gunilla Halldén, professor emerita vid Tema barn vid Linköpings universitet. I Barndomens skogar från 2011 skriver hon om naturens betydelse för barndomen. Utgångspunkten är såväl litterära som vetenskapliga texter. Hon intresserar sig framförallt för naturbegreppets symboliska betydelse, hur barndomen knyts till naturen och vilken natur som då lyfts fram.