Skog

Under kategorin Skog har vi samlat resurser som behandlar odling och sådd, men också förädlingen av skogens produkter, som till exempel sågverk och tjärtillverkning. Här återfinns även resurser om skogsproduktionens sociala, organisatoriska och institutionella förhållanden. Se även Databaser i menyn till vänster.

Förteckningar och bibliografier

Förteckning över utländsk skogs- och lantbrukshistoriska artiklar
Förteckningen består av artiklar hämtade ur ickesvenska tidskrifter och årsböcker och behandlar ämnen som på olika sätt har relevans för nordisk skogs- och lantbrukshistorisk forskning i vid, tvärvetenskaplig mening. Artiklarna härrör från Norden, övriga Europa och Nordamerika.
Till sidan

Litteratur som behandlar skogens och skogsbrukets historia i Europa (utom Norden) samt Nordamerika i KSLA:s bibliotek
Förteckningen omfattar i skogshistorisk litteratur som behandlar de senaste 300 åren samt ett fåtal böcker om t.ex. antiken och medeltiden. Böcker om svensk och annan nordisk skogshistoria förtecknas inte här. Litteraturen är ordnad efter land och alfabetiskt på författare. Kursivstil har använts till författare etc, fetstil till titlar; understrykning anger arbeten som behandlar enskilda personer, institutioner, etc.
För att läsa litteraturförteckningen, klicka här.

Ludvig Linder (1862-1944), Den svenska skogslitteraturen från äldsta tid t.o.m. 1880. Kompletterad, strukturerad och registrerad i en databas av Sara Pettersson, 2014.
Skogsbibliografin består av två delar, den fysiska kortkatalogen med Linders handskrivna poster och den elektroniska databasen. Arbetet med att göra databasen sökbar har avstannat p.g.a. medelsbrist. Även en tryckt publikation är planerad. KSLAs bibliotek har hela Linders material som långtidsdeposition från Sveriges Lantbruksuniversitets bibliotek. Det går fram t.o.m. 1914. Kortkatalogen är strukturerad.
Till systemförteckningen 
Till PM om skogsbibliografin

Arkivförteckning över frimärken med skogsmotiv
Gösta Gustafsons samling av frimärken m.m. med skogliga motiv. Gåva från 2006, Nya arkivet Ö:23. Till förteckningen

Register

Sakregister till Tidskrift för Skogshushållning 25 första årgångarne 1873-1897.
Uppstäldt af K. K. G. Norling, E. Jägmästare
Till registret

Artiklar

Skannade texter i svenska almanackor om lantbruket och dess binäringar 1714-1850
Den svenska lantbrukslitteratur som nådde flest läsare i äldre tid var med all säkerhet de korta uppsatser i olika agrara och skogliga ämnen som publicerades i almanackor. Här publiceras nu cirka 140 utvalda almanackor från 1714-1850 i olika ämnen och av flera olika författare. Dessa uppsatser har i regel noterats av Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t.o.m. 1850, 1-2, 1939 & 1945 (samt nyutgåva 2014) och Greta Philips förteckning ‘Prognostica’ i Kungl. Vetenskapsakademiens små almanackor för åren 1749-1954 i Vetenskapsakademiens årsbok 1954.

Till almanackorna

Reglemente vid apteringen och besigtningen af all eke- och furu- wercke med de flere trädsorter som vid flottorne och öfrige kronans werck förbrukas. 8:o. [128] s. & 7 utvikbara tabeller. Halvskinnband.
Detta är en handskrift som finns i akademiens arkiv (N.a. Ö 23:4) skriven 1798 av Salomon Sjöbohm (1759-1835).   Texten är avskriven av Rut Kåhrström och publiceras nu här som pdf (41 s.). De 23 figurerna – som anges i texten – saknas. Mer information om S. Sjöbohm [även stavningen Siöbohm förekommer] finner ni här: http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Gäfvert).
Till texten

KSLAT
ANH har samlat ett antal historiska artiklar med varierande ämnen ur Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins tidskrift (KSLAT).
Till KSLAT:s sida

Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED)

Ömse#59 – Ömse sidor om vägen Av Patrik Olsson
Med början på 1700-talet kom det skånska landskapet att genomgå en stor omvandling där alléerna kom att fylla både praktiska funktioner och utgöra estetiska ideal. Alléerna hade till uppgift att pryda omgivningen, strukturera landskapet och markera den sociala betydelsen. Därför blev en allé en markör för södra och mellersta Sveriges herrgårdsbygder där detta blev symbolen för det sköna, något som sedan även spred sig till bondgårdarna. Boken är Patrik Olssons doktorsavhandling där han har samlat ett omfattande historiskt material kring de skånska godsen.

skog i forandring#34 – Skog i förändring. Vägen mot ett rationellt och uthålligt skogsbruk i Norrland ca 1940–1990 Av Stig Hagner Stig Hagner var under närmare 30 år skogsvårdschef i Svenska Cellulosa Aktiebolag SCA. I denna bok beskriver han målande den omvälvande utvecklingen som det svenska skogsbruket genomgick mellan 1940-1990. I synnerhet beskrivs det norrländska storskogsbruket och det utvecklingsarbete som har bedrivits för att vidhålla virkesförsörjningen, som till exempel den storskaliga gödslingen av skogsmarken och introduktionen av contortatallen.

nr 24#24 – C.L. Obbarius – En nydanare i Bergslagens skogar vid 1800-talets mitt
Av Bengt Brynte
Carl Ludwig Obbarius är en av den svenska skogsvårdens främsta historiska förgrundsgestalter vars idéer även har kommit att påverka dagens skogshushållning. Han och hans lärjungar hade sin huvudsakliga verksamhet i Bergslagens bruksskogar under 1800-talet. Denna bok ger en inträngande skildring av tidens tankegångar, de förhållanden och de personer som då styrde utvecklingen av skogsvården och hur denna sedan kom att omsättas i praktiken.

#22 – Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika
Red. Ronny Pettersson
Den här boken ger en spännande bild av den skogshistoriska forskningens dynamiska utveckling under de senaste 50 åren i Sverige och utomlands. En överblick av detta slag har länge saknats, inte bara i vårt land utanb också internationellt. Den beskriver den skogshistoriska forskningens mångfald och förhållande till andra dicipliner. Boken vänder sig till alla som är intresserade av skogens historia och ger värdefull historisk kunskap åt alla som är verksamma i skogsbruket.

nr 19#19 – Bergslaget och skogen. En skogschefs hågkomster från Stora Kopparbergs Bergslags AB åren 1940–1970 Av Carl Gustaf Sundberg, inledning av Ulrich Lange
I denna bok får vi storskogsbrukets version av den omvälvande förändringen skogsbruket genomgick under efterkrigstiden, då yxan ersattes av motorsågen, hästen av traktorn, körarna av entreprenörer och flottningen av lastbilar. Läsaren vägleds genom mekaniseringsprocesser, kalhyggesdebatter, besprutningsideologier och förändringens bakomliggande krafter. Boken är skriven av Carl-Gustaf Sundberg som ger en livfull och inträngande skildring av en omvävlande tid.

lövtäckt#17 – Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog DEL I och DEL II
Red. Håkan Slotte och Hans Göransson
Artiklarna i dessa två skrifter utgör tillsammans ett slags historik över människans förändring av landskapet genom att lövskog och buskar har nyttjats i boskapsskötsel och åkerbruk. Det är en mångfasetterad redogörelse över vad användningen av löv har betytt för jordbruket genom olika århundraden i de nordiska länderna, och även i Europa i övrigt. Läsaren får följa lövtäktens roll ändå från mellanstensåldern fram till moderna tider och tekniker för till exempel hamling och stubbskottsbruk behandlas.

nr 8 (2)#8 – Skogens användning och roll under det svenska stormaktsväldet. Perspektiv på energi och makt Av Ulf Sundberg
I denna tvärvetenskapliga bok ges en överblick över Sveriges stormaktstid på 1600-talet. Utgångspunkten är Cottrells (1955) tes om att den nation som kan producera det största överskottet av energi erövrar makten – politiskt, ekonomiskt och militärt. Denna skrift behandlar således Sveriges stormaktsvälde ur ett sådant energiperspektiv – med skogen som den främsta energiresursen. Arbetet är den första av sitt slag och presenterar en kvantitativ beräkning och analys av utbytet av varor och tjänster över nationsgränsen för en nation på krigsfot.

#3 – Lövfoderkultur och skottskogar. Noteringar till en sextusenårig tradition Av Johan Curman

nr 2#2 – Norrländsk skogshistoria. Människan, skogen och industrin Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8–9 april 1992
I denna skrift har artiklar från elva skogshistoriker och- forskare samlats i syfte att applicera historiska perspektiv på miljö förändringar av olika slag. Med det norrländska skogslandskapet i fokus behandlar författarna ämnen inom de tre övergripande huvudområdena ”Människans omdaning av skogslandskapet”, ”Skogsindustrins utveckling och förändring” och ”Naturlig skogsutveckling i de boreala skogarna”.

Småskrifter

Nr 10 Barnen, skogen och skolan. Om skolelevers plantering av skog i Sverige ca 1880–1960
Av Mats Sjöberg. 2011. Hft., 48 s., ill.