I sex olika rum hölls miniföredrag om akademien, dess historia och verksamhet:

• I kollegierummet fanns f vice preses Åke Bruce som berättade ”Om akademien”.
• I biblioteket berättade bibliotekarien, FD Per Eriksson om ”Biblioteket och den historiska verksamheten”.
• F informationsdirektören i FAO Christina Engfeldt höll till i plenisalen med ämnet ”Den utåtriktade verksamheten”.
• I Donatorsfoajén huserade AgrD Peter Edling och berättade om ”Ceres”, symbolen för KSLA:s verksamhet.
• Professor Per Wramner informerade om ”Ledamöterna” i Carl Johan-rummet.
• I Oscars källare återfanns FD hc Christina Möller som berättade om ”Avdelningar och kommittéer”.

Vi på akademien tyckte att det var mycket trevligt att träffa alla besökare och att få berätta vad akademien egentligen gör och är – och av kommentarerna att döma var det ett uppskattat initiativ. Vi kommer inte att vänta i 200 år till för att köra reprisen!

F vice preses Åke Bruce berättade om akademien på plats i kollegierummet – lämpligt nog precis under porträttet av akademiens grundare, Karl XIV Johan. Kungen flankeras av två tidigare presesar; friherre C.J. Beck-Friis och landshövdingen friherre Fabian de Geer.

Cirka 60 gäster hörsammade inbjudan och droppade in efterhand. De bjöds porlande i glasen, plockmat och trevligt mingel i donatorsfoajén och även i trädgården eftersom vädret plötsligt blev härligt majsoligt och varmt.

Tack alla ni som kom och hedrade akademien med er närvaro!

Bland de uppvaktande fanns Kungliga Patriotiska Sällskapets sekreterare, direktör Marianne Reuterskiöld. Preses Kerstin Niblaeus beundrar den vackra blombuketten, så även akademisekreterare Carl-Anders Helander.

Uppdraget för utredningen är kartläggning och analys av regler och hantering av stallgödsel och andra biologiska produkter. Detta kan mer detaljerat redovisas som en genomgång av:

• bestämmelser som idag gäller för stallgödsel och andra biologiska produkter,
• överlappningar eller luckor i nuvarande regelverk,
• enhetlig behandling av restprodukter på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet,
• ändamålsenlighet och frågor som omfattar olägenheter för lantbruksföretaget,
• bestämmelser i avfallsförordningen som berör stallgödsel och växtrester i förhållande till särskilda regler för animaliska biprodukter.

Rapporten är mycket omfattande och detaljerad samtidigt som den bygger på ett helhetsperspektiv. Fokus ligger på djurhållningen och därmed stallgödselhanteringen, men också förutsättningarna för att åstadkomma ett ökat kretslopp av olika livsmedelsavfall.

De kommentarer som KSLA framför anknyter i första hand till de delar av rapporten som berör de ämnesområden som ligger inom akademiens verksamhetsram. Här följer ytterst koncentrerat sammanfattande synpunkter. Ladda ned det fullständiga yttrandet till höger!

Fortsatt expansionsmöjlighet för biogas på gårdsnivå

• Utredningens förslag att höja gränsen för när en anläggning blir tillståndspliktig är bra men hade kunnat anges som 300 000 m3 metan istället för som gasformigt bränsle.
• Det är viktigt att stallgödsel fortsatt har karaktären av en resurs och inte betraktas som avfall.
• Det är viktigt att tydliggöra under vilka förutsättningar vegetabiliska och animaliska fraktioner utanför jordbruket kan tillföras en gårdsbaserad biogasproduktion.
• Det är angeläget att aktivt arbeta med de fraktioner som redan idag med tillgänglig teknik kan bidra till ökad tillgång på biogas och därmed vara en för växtodlingen värdefull rötrest.

 Täckning av behållare och andra lager för rötrest

• Tydliggör möjligheten för teknikutveckling och investeringsstöd för effektiva spridningssystem av rötrest.
• Det behöver undersökas vilka sätt som är mest kostnadseffektiva i att minska metanavgång från rötrest; tak kan jämföras med att sänka temperaturen eller att öka utrötningsgraden.

 Koncentration av miljöprövning

• Det är viktigt med likformade bedömningsgrunder i beredande instanser.
• Utredningens förslag om ökad vägledning från Jordbruksverket för att förkorta prövningstiden är bra.

 Rättssäkerhet

• Det är mycket angeläget att all granskning inför varje beslut bygger på individuell prövning.
• Kommunala miljöinspektörer tvingas ofta till godtyckliga bedömningar eftersom tillräcklig vägledning för tillsyn saknas. Att utveckla företagens egenkontroll och ge den större legitimitet kan vara ett sätt att minska behovet av tillsyn och därmed minska administrativa bördan.
• Hur tillsynstaxor beräknas upplevs ofta som svårt att förstå för den enskilde. Detta är också en rättsäkerhetsfråga.

Samhällets och myndigheters attityd till djurgårdars expansion

• Hur regler utformas är av stor betydelse för både viljan och möjligheterna att kunna utöka sin djurhållning.
• Lantbrukare bör mötas av en välkomnande inställning för att de både skapar arbetstillfällen och ökar den svenska livsmedelsproduktionen – en fråga med en viss symbolik som ibland tolkas som ett relativt mindre intresse i Sverige för livsmedelsproduktion jämfört med andra länder. 

Våra portar står öppna mellan kl 15 och 18 den 23 maj för var och en som vill se hur vi har det här på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien på Drottninggatan 95 B i Stockholm (T-Rådmansgatan eller T-Odenplan).

Passa på att stifta bekantskap med vårt hus; donatorsfoajén, plenisalen, kollegierummet, den spännande Oscars källare och inte minst vårt fina bibliotek!

Här och där kommer du att möta ledamöter som kan berätta om akademien och dess historia.

Varje halvtimme med start kl 15:30:
15:30 – 16:00 – 16:30 – 17:00

Kollegierummet
Om Akademien – Åke Bruce

Biblioteket
Biblioteket och den historiska verksamheten – Per Eriksson

Plenisalen
Den utåtriktade verksamheten – Christina Engfeldt

Varje halvtimme med start kl 15:45:
15:45 – 16:15 – 16:45 – 17:15

Donatorsfoajén
Ceres – Peter Edling

Carl Johan-rummet
Ledamöterna – Per Wramner

Oscars källare
Avdelningar och kommittéer – Christina Möller

Ingen föranmälan.

Välkommen!

• Bevarandet av biologisk mångfald NV-05326-12 (Naturvårdsverket) och Dnr 2012/2980 (Skogsstyrelsen)
• Sammanställd information om ekosystemtjänster NV-00841-12, 2012-10-31
• Grön infrastruktur, Naturvårdsverkets rapport, december 2012.

KSLA har främst granskat de avsnitt som rör skog och odlingslandskap.

Sammanfattande kommentarer:

– KSLA kan inte finna att det finns några konkreta förslag till genomförande att ta ställning till, utan rapporterna ger främst en översikt. Därför kan KSLA som remissinstans bara reflektera över rapporternas kvalitet och allmänna innehåll.

– KSLA anser att rapporten ”Bevarande av biologisk mångfald – instrument och omfattning” är stringent och bra och ger en god översikt över Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald i landmiljön.

– KSLA anser att rapporterna ” Sammanställd information om ekosystemtjänster” och ”Grön infrastruktur” har tagits fram under så stor och uppenbar tidspress att de präglas av såväl slarv som kraftiga avgränsningar och förenklingar, och att resultaten inte är tillräckliga och inte heller alltid tillförlitliga. Mot bakgrund av tidsbristen understryker man i båda rapporterna att uppdragen bör betraktas som första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga. Man föreslår emellertid inte någon konkret uppföljning. Det finns därför en risk för att uppdragen kan betraktas som slutförda, vilket skulle vara mycket otillfredsställande. Detta är angelägna uppgifter, som det är hög tid att man tar på allvar.

– Avsnittet om landskapsanalys i rapporten om Grön infrastruktur är särskilt bristfälligt. KSLA lägger därför särskild vikt vid detta avsnitt i remissvaret.

Ladda ned remissvaret i sin helhet till höger.

När: Tisdag 7 maj, kl. 8.30–13.00, inkl lunch

Plats: KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm

Seminariet webbsänds – klicka här!

En tredjedel av den mat som idag produceras slängs, men har då redan gett upphov till en stor negativ miljöpåverkan. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att vi hushåller med den mat som produceras och reducerar det svinn som uppkommer i hela livsmedelskedjan.

På seminariet Matsvinn i butik – från insikt till handling? diskuteras svinnet i livsmedelsbutiker; hur det uppstår och kan motverkas. Hur mycket svinn uppkommer egentligen i en butik? Blir det mer svinn vid kampanjer? Vilka livsmedel är det som slängs och varför? Hur stor miljöpåverkan har svinnet? Och framförallt: Vad kan vi göra åt det?

Det blir även ett programinslag med Naturskyddsföreningen om ekologiska produkter och vilken betydelse dessa har för en hållbar utveckling; går det att öka försäljningen av ekologiska produkter och på så sätt minska svinnet?

Sist, men inte minst, öppnar vi för en diskussion med vår panel med deltagare från handeln, konsumenterna, forskningen och Naturskyddsföreningen.

Ladda ned program till höger.

Väl mött den 7 maj!

Ingrid Strid
Projektledare för forskningsprojektet ”Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker”

Klicka här för att komma till KSLA Nytt & Noterat nr 1-2013.