Akademiens guldmedalj
Akademiens guldmedalj delas ut för utomordentlig gärning inom akademiens verksamhetsfält till såväl ledamot som icke ledamot samt personal.
Akademiens guldmedalj är i gediget guld (Ø 30 mm) och bärs i grönt och svart band på bröstet.
Medaljen instiftades 1996 och kan utdelas årligen.
Akademiens guldmedalj 2012
till fil.lic. Rune Frisén, Ekerö, akademiens guldmedalj för utomordentliga insatser gällande utvecklingen av svensk naturvård,
och
till professor Sándor Belák, Uppsala, för en enastående forskargärning inom den veterinärmedicinska virologin.
Rune Frisén har bakom sig en enastående gärning inom svensk naturvård där han varit en av de främsta och kunnigaste företrädarna under nära ett halvt sekel. En förutsättning för Rune Friséns framgångsrika naturvårdsarbete har varit hans lyhördhet och öppenhet för både allmänna och enskilda intressen, inte minst de som representeras av de areella näringarna. Rune Frisén är naturvetare. Han blev i mitten av 1960-talet en av de allra första naturvårdsintendenterna i landet med ansvar för de allmänna naturvårdsfrågorna vid länsstyrelsen i Malmöhus län. Där utvecklade han metoder för inventering och klassificering av naturvärden och utförde själv landets första naturinventering och den första naturvårdsplanen för ett helt län. Dessa blev modeller för övriga Sverige. Därefter har Rune Frisén genom chefstjänster vid Naturvårdsverket under mer än 30 år haft en nyckelposition och på ett föredömligt sätt utvecklat och främjat det svenska och nordiska naturvårdsarbetet. Rune Frisén har initierat och varit ansvarig för genomförandet av en lång rad rikstäckande inventeringar av värdefull natur och av naturresurser, som urskogs-, ängs- och hagmarksinventeringarna. Detta gör att Sverige idag står i främsta ledet i världen när det gäller kunskapsunderlag för naturvårds-arbete. Under Rune Friséns tid som ansvarig chef ökade andelen skyddad mark i Sverige från 2 till ca 9 procent av landets yta, till stor del ett resultat av hans engagemang och resultat-inriktning. Rune Frisén har också varit en aktiv ledamot av KSLA sedan 1994, bl.a. som ledamot av Miljövårdskommittén och i flera arbetsgrupper.
Sándor Belák är en av världens ledande forskare inom den veterinärmedicinska virologin. Baserat på den molekylära genetikens framsteg har han genom en målinriktad och imponerande forskningsinsats och ett nationellt och internationellt samarbete utvecklat ban-brytande metoder för kontroll av smittsamma husdjurssjukdomar. Detta har lett till att Sverige inom detta för djur- och folkhälsan och för den agrara näringen så viktiga område i dag är en tung aktör inom EU och på den globala scenen. Efter utbildning inom den fram-stående klassiska virologin i Ungern, forskning i USA och bekämpning av mul- och klöv-sjuka genom FAO flyttade Sándor Belák till Sverige 1985. Här utgörs hans bas av en pro-fessur i virologi delad mellan SLU och SVA och han har här skapat ett forskningscentrum som attraherar forskare från stora delar av världen. Sándor Belák har anförtrotts många betydelsefulla internationella uppdrag och är fortfarande i fullt verksamhet. Hans fram-stående insatser har uppmärksammats genom flera nationella och internationella utmärkelser och erkännanden.
2011
till tidigare Lantbruksrådet Gunnar André, för utomordentliga insatser gällande Sveriges Internationella samarbete inom jordbrukssektorn gällande husdjurens reproduktion
och
till Professor Stig Einarsson, för en enastående forskar- och lärargärning gällande husdjurens reproduktion.
2010
till Docent Carl-Gustaf Thornström, för mångårigt, framgångsrikt internationellt arbete gällande livsmedelssäkerhet och rättigheter till genetiska resurser.
2009
till Professor Kjell Danell, för att han haft stor betydelse för utvecklingen av vetenskapligt baserad viltförvaltning. Hans produktion har spelat en avgörande roll i många beslutsprocesser där hans forskningsresultat bidragit med underlag för administrativa beslut.
2008
till Professor Malin Falkenmark, för att hon i ett livslångt internationellt arbete om lantbrukets vattenförsörjningsfrågor, med vetenskaplig stringens och praktisk förankring bland annat ha utvecklat ”blue water/green water”-konceptet, vilket satt fokus på det regnförsörjda lantbrukets möjligheter till säkrare skördar. Hennes insatser utgör en brygga mellan vetenskap och politik. Vidare var hon drivande vid tillkomsten av Stockholm International Water Week
och
till SkogD Reidar Persson, för hans unika kunskaper om världens skogar, förståelse för och mångåriga deltagande i de globala skogliga policyprocesserna. Genom att vara sunt kritisk, originell och realistisk har han vunnit stor internationell respekt.
2007
till Professor Margareta Ihse, för hennes utomordentligt gedigna, mångfacetterade och betydelsefulla insatser inom naturgeografisk och landskapshistorisk forskning – särskilt fjällvärldens vegetationskartering – spridande och tillämpning av ny kunskap samt opinionsbildning på saklig grund, bland annat genom ideella organisationer.
2006
till TeknD h c Carl Kempe, för framsynt och långsiktigt stöd till förstklassig skoglig och skogsindustriell forskning grundat på egen kunskap, erfarenhet och strategisk analys
och
till Forskningsledare Torleif Ingelög, för en oförtröttlig pionjärinsats inom svensk naturvård där både hot och lösningar har lyfts fram med samma engagemang varvid skogs- och jordbruk samt naturvård ofta låtit sig integreras på ett framgångsrikt sätt.
2005
till Lantbrukare Inger Källander, för att målmedvetet och prestigelöst ha gått i bräschen för en insiktsfull utveckling av organisation, mål och strategier för det ekologiska lantbruket
och
till Professor Dag Lindgren, för internationellt uppmärksammade nya teorier och matematiska modeller inom kvantitativ genetik tillämpade på praktisk skogsträdsförädling.
2004
till VD Carl Ulfsparre, för en omfattande och gedigen gärning som ledare för olika organisationer inom de areella näringarna samt för en framgångsrik förvaltning i skogsbruket.
2003
till Forskningsledare Bengt Ehnström, för en livsgärning som forskare, lärare och inspiratör inom entomologin och för pionjärinsatser inom såväl skogsskydd som naturvård av högsta internationella kvalitet.
2002
till Professor emeritus Björn Isaksson, för en ledande roll under fyra decennier inom svensk nutritionsforskning och internationell klinisk nutritionsforskning
och
till Skog.lic. Sven Sjunnesson, för insatserna för det svenska familjeskogsbruket framför allt inom skogsforskning och skogspolitik samt för engagemanget i internationella skogsfrågor.
2001
till Professor emeritus Fritz Bergman, för en framgångsrik gärning som skogsforskare, lärare och praktiker och för hans klarsyn i centrala skogsskötselfrågor, där en senare utveckling skulle visa sig följa hans ställningstaganden.
2000
till Professor emeritus Inge Håkansson, för att med uthållighet och fantasi, både i Sverige och internationellt, ha klarlagt markpackningens stora betydelse i syfte att nå en hållbar utveckling inom jordbearbetningsområdet
och
till Professor Per-Ove Bäckström, för att ha utvecklat skogsskötseln så att även miljöhänsynen fått stor tyngd samt för att ha främjat och utvecklat skoglig forskning och utbildning.
1999
till Lantmästare Karl-Gustaf Insulander, för stor skicklighet som arbets- och driftledare inom praktiskt jordbruk och för framstående insatser inom jordbruksförvaltning, kulturvård, växtodling och animalieproduktion
och
till Civiljägmästare Olle Berggrund, för framstående insatser i den rationaliserings- och mekaniseringsutveckling som fått avgörande betydelse för skogsbrukets lönsamhet och skogsnäringens konkurrenskraft.
1998
till Professor emeritus Ulf Renborg
och
till VD Åke Wirtén
och
till Civiljägmästare Eric Falk