S. O. Berg och Fajer Fajerssons pris

Ur Stiftelsen S. O. Berg och Fajer Fajerssons fond utdelas ett pris som belöning för framstående insatser inom lantbrukets marklära/växt-näringslära och växtförädling/kvalitetsforskning, utan särskild prioritering mellan områdena, varvid personliga kvalifikationer bör vara utslagsgivande. Priset instiftades 1983 och utgörs av en penningsumma. Det delas ut högst vart tredje år.

S. O. Berg och Fajer Fajerssons pris 2015

till agronom Jan Ö. Jönsson för hans framgångsrika resistensförädling av höst- och vårvete mot sjukdomar som gulrost, mjöldagg, septoria och stinksot.

Jan Ö. Jönsson avlade agronomexamen år 1972 och har i hela sitt yrkesliv varit verksam vid W. Weibull AB och Svalöf Weibull AB som förädlingsledare och resistensförädlare främst i fråga om vete. Inledningsvis skapade han internationella förädlingskontakter och samlade erfarenheter i ett hybridförädlingsprojekt.

Han har sedan byggt vidare på S.O. Bergs och Fajer Fajerssons grundläggande arbeten för att åstadkomma en bred, hållbar resistens mot gulrost. Jan Jönsson introducerade framgångsrikt dvärggener i svenskt höstvete men insåg nödvändigheten av att samtidigt förbättra septoriaresistensen för att bibehålla kärnkvaliteten. Höstvetesorter som Gnejs, Harnesk och Brons är goda exempel på denna strategi.

I vårveteförädlingen har Jan Jönsson fullföljt sin mentor Fajer Fajerssons kvalitetslinje, vilket

resulterat i bl.a. sorten Vinjett, som blivit omtyckt av såväl jordbrukare som bagare och som kom att dominera odlingen under 15 år. Jan Jönsson har i samarbete med sin resistensförädlingskollega Per Lundin byggt in en hållbar mjöldaggsresistens baserad på ett flertal gener i sorten Vinjett.

Jan Jönsson har arbetat intensivt med att bygga upp resistens mot stinksot och dvärgstinksot och det har lett fram till bland annat höstvetesorten Stava, som är en populär sort bland ekologiska odlare.

Jan Jönsson har arbetat med ett antal forskningsprojekt inom resistensförädlingen men också inom kvalitetsförädlingen, bland annat när det gäller att hålla nere kadmiumhalten i vetet. Höstvetesorten Gnejs har jämförelsevis lågt kadmiumupptag i kärnan.

2010

till Agronom Åke Huhtapalo, för hans innovativa utvecklingsarbete av jordbrukets såmaskiner.

2007

till Agronomie doktor Gunnar Svensson, för hans fullödiga arbete att genetiskt och odlingstekniskt ha utvecklat vetesortimenten i Norden och övriga Europa. Ett exempel är succésorten Kosack med sina specifika malnings- och bakningsegenskaper.

2004

till Professor emeritus Sven Gesslein, för att oförtrutet ha främjat tillämpad forskning och med framgång använt dess resultat för utveckling av ett konkurrenskraftigt jordbruk.

2001

till Dr Göran Ewertson, för framsynta och framgångsrika insatser inom växtförädlingen av höstvete och korn.

1998

till Agronomie licentiat Magnus Roland, för att han med initiativkraft, skicklighet och noggrannhet under nära tre decennier framgångsrikt lett förädlings- och försöksverksamhet inom växtodlingen i västra Sverige.

1995

till Agronomie licentiat Sven Ohlsson, för hans långa, gedigna forskar- och försöksmannagärning, där han tagit tillvara och vidareutvecklat värdefulla långliggande försök, vilkas resultat i förening med praktiska tillämpningar inom växtodlingen tillfört svenskt jordbruk värdefull kunskap.

Bifogade dokument: