Prissatt vatten (SOU 2010:17)

KSLA har svarat på Miljödepartementets remiss SOU 2010:17 ”Prissatt vatten” angående vattenprispolitik.

KSLA anser att utredningens förslag rörande bygde- och fiskeavgifter samt medelsanvändning inom jordbrukspolitikens landsbygdsförordning bör genomföras även om omstyrning av befintliga finansieringskällor inte räcker för genomförandet av nödvändiga åtgärder för att uppnå målen för vattenförekomsternas kvalitet.

KSLA instämmer i utredningens slutsats att Sverige tillämpar artikel 9 i ramdirektivet för vatten på ett korrekt sätt.

Akademien instämmer i huvudsak med utredningens slutsatser i fråga om nya generella ekonomiska styrmedel och menar att sådana inte bör införas utan ytterligare utredning, bl a med tanke på de osäkerheter som vidlåder uppskattningar av kostnader för att uppnå målen om god vattenstatus.

Akademien poängterar svårigheten med att avgöra vem som verkligen är förorenare i samband med principen PPP – ”förorenaren ska betala” – och påtalar andra synsätt, än det att se jordbruket som förorenare när det gäller närsaltutlakning från åkermark. Ser man det så att jordbruket svarar för en samhällsnyttighet, livsmedelsförsörjningen, så blir hela samhället förorenare med betalningsansvar, ett synsätt som kan eliminera problemet att subventioner i teorin är oförenliga med PPP.

Akademien vill framhålla att ändringar i miljöbalken måste föregås av utredning av flera aspekter, t ex principerna kring generella ekonomiska styrmedel och relationerna till EU-begränsande direktiv.