Yttrande om Jordbruks- och bostadsarrende

KSLA har beretts tillfälle att  yttra sig över Jordbruks- och bostadsarrende – några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32), slutbetänkandet från Tomträtts- och Arrendeutredningen.

KSLA går i sitt yttrande inte in förslagets detaljer utan redovisar allmänna ståndpunkter beträffade marknaden och lagstiftningen när det gäller jordbruks- och bostadsarrende – här nedan förkortat. Ladda ned hela yttrandet till höger!

KSLA anser att inom en inte alltför avlägsen framtid bör en genomgripande översyn ske av nuvarande lagstiftning som är 45 år gammal. Arrendatorer har idag en helt annan position än förr, de är företagare och driver ofta stora enheter där de mestadels både äger mark och arrenderar mark. Cirka 40 % av Sveriges jordbruksmark är utarrenderad – det är viktigt att arrendelagstiftningen följer utvecklingen i samhället i övrigt.

En anledning till att 800 000–1 000 000 ha åker inte skördas idag kan vara att EU-reglerna för Gårdsstödet medger detta; en annan att vissa jordägare är tveksamma till att arrendera ut sin mark, många gånger med all säkerhet p g a okunskap om eller ängslan för lagens verkningar. KSLA anser att arrendelagen måste vara sådan att båda parter känner sig trygga i ett arrendeavtalsförhållande. Lagstiftningen kanske inte behöver vara så detaljerad; i vissa frågor kan det vara möjligt att lämna över mer ansvar till parterna.

KSLA menar att en rörlig resultatbaserad avgift vid jordbruksarrende troligtvis främst kommer att användas vid specialiserad produktion och att det då är viktigt att underlätta för parterna att skriva avtal gällande längre tidsperioder. KSLA menar att det borde ingå i Jordbruksverkets uppdrag att bistå parterna med ändamålsenliga index och användbara siffror när de tecknar arrendeavtal.

KSLA anser att förslaget rörande besittningsskydd vid sidoarrende på max 5 år är balanserat. Det blir lättare för jordägaren att få tillbaka arrendestället vid avtalets upphörande genom att obillighetsprövningen försvinner. Dessutom läggs en ny besittningsskyddsbrytande grund till i lagstiftningen: försäljning eller fastighetsreglering på marknadsmässiga villkor.

En ny regel att arrendatorn har rätt till ersättning i de fall jordägaren inte fullföljer det han lovat ska i normalfallet inte behöva användas. Arrendatorn får bättre skydd genom att samtliga sidoarrenden omfattas av direkt besittningsskydd och att förlängnings- och villkorstvister kan prövas av arrendenämnd även vad avser ettårsavtal. Uppsägningstiden åtta månader för ettårsavtal bör kvarstå.

KSLA menar att under förutsättning att marknadsvärdena för arrendetomterna ligger på samma nivå, så är det inte rimligt att lagstiftningen tillåter att bostadsarrendesavgifterna varierar så mycket som de gör idag i landet. KSLA avstyrker dock den föreslagna schablonmodellen. Avgiften måste fastställas separat för varje bostadsarrende, speciellt som det inte finns säkra fastighetstaxeringsvärden för dem. Utredningens förslag att titta mer på jämförelseobjekt är bra, men försvåras att det inte finns någon säker marknad att jämföra med.