KSLA:s yttrande över Med miljömålen i fokus – mark och vatten

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50. Ladda ned hela yttrandet här till höger.

Sammanfattning och övergripande ställningstagande

Som framfördes i KSLA:s yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1 (M2013/1659/Nm) anser KSLA fortsatt att beredningen har fått ett viktigt och vittomfattande utredningsuppdrag, som har stor betydelse inte bara för miljön utan också för samhällsutvecklingen i allmänhet och för de areella näringarna i synnerhet. Beredningen har med begränsade resurser tagit sig an detta uppdrag och kanske mot denna bakgrund tolkat direktivet i en för snäv bemärkelse av ekologisk hållbarhet.

Följande synpunkter framfördes i KSLA:s svar på det första delbetänkandet och är relevanta även för detta delbetänkande:

  • För att uppnå en långsiktigt hållbar markanvändning, anser KSLA att ett betydligt bredare perspektiv måste anslås, innefattande också sociala, kulturella och ekonomiska aspekter av hållbarhet.
  • KSLA anser att behovet av övergripande avvägningar borde ha lyfts fram i utredningen. Även om miljön står i fokus för Miljömålsberedningens arbete, så är en helhetssyn på en hållbar mark- och vattenanvändning väsentlig. Detta innebär att olika samhällsmål vägs mot varandra och att konflikter mellan miljömål analyseras.
  • KSLA betonar att det är nödvändigt att skyndsamt utreda hur en förstärkt samordning kan uppnås i den statliga förvaltningen med syfte att öka helhetssynen på mark- och vattenanvändning, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2013/14: 141, kap 10).
  • KSLA vill understryka att forskarsamhället har fått alldeles för liten vikt i utredningsarbetet. I avsaknad av kunskapsflöde från en vetenskaplig referensgrupp finns risk för att slutsatserna baseras på politikergrupper och expertgruppens egna referensramar.
  • Bristen på forskarkompetens i beredningen har enligt KSLA lett till att utredningen försummar betydelsen av att utförda åtgärder följs upp med vetenskapligt förankrade provtagningsprogram och utvärderingar.

Dessutom vill KSLA framföra följande synpunkter:

  • Författningsförslagen är tydliga, enkla och kan få avsedd effekt, som t.ex. förslaget om att ge större tyngd åt Miljöbalkens 3 kap. 4 §.
  • Stödjande och uppföljande ansvar för olika myndigheter redovisas tydligt.
  • Det är positivt att utredningen som utgångspunkt för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik har vattnets kretslopp och avrinningsområdet, i stället för administrativa områden. Detta följs dock inte alltid upp i de konkreta strategierna.
  • Dagvattenproblematiken i bebyggelse problematiseras väl av utredningen och följs av konkreta förslag till etappmål och strategier.
  • Betänkandets analyser relaterade till miljömålen för vatten är i stora delar rimliga.
  • Förslaget om en kontrollstation, för att analysera utfallet av åtgärdsprogram för att begränsa näringsbelastningen innan nya åtgärder införs, är bra.

KSLA vill emellertid också peka på några brister i delbetänkandet.

  • Beredningens förslag är instrumentella till sin karaktär, medan frågor om hur man kan uppnå ett brett folkligt stöd för åtgärderna, hur man bäst för en kreativ dialog med markägare etc. inte behandlas i delbetänkandet.
  • Delbetänkandet bortser från svårigheter kring mät- och analyserbarhet, liksom från att det ofta råder brist på relevanta data.
  • Problematiken med nyrekrytering inom jordbruket behandlas inte i delbetänkandet, trots att den är avgörande för att kunna nå övriga jordbrukspolitiska mål.
  • Beredningens behandling av ”grön infrastruktur” är alldeles för snävt avgränsat till grönstrukturen utanför tätorterna och det ekologiska perspektivet. Städernas grönstruktur borde ha inkluderats, liksom kultur- och rekreationsperspektiv.
  • Tidplanen gällande det stärkta arbetet med klimatanpassning bör pressas ner ytterligare p.g.a. frågans mycket akuta karaktär.
  • Friluftslivet utgör ett angeläget mark- och vattenanvändningsintresse. Detta är alltför vagt och undanskymt i utredningen.

Yttrandet i sin helhet finns att ladda ned här till höger.