Yttrande om ”Hållbar återföring av fosfor”

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) har beretts möjlighet att till Miljödepartementet lämna remissvar på utredningen om ”Hållbar återföring av fosfor” – Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor. Rapport Naturvårdsverket 6580.

Nedan följer ett kort sammandrag av yttrandet, som går att ladda ned i sin helhet till höger.

Sammanfattning av KSLA:s yttrande:

  • KSLA delar utredningens förslag om betydelsen av ökad återföring av fosfor, som är en ändlig resurs, till olika odlings-/produktionssystem men ser en stor brist i att utredningen främst presenterar åtgärdsförslag med utgångspunkt i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. KSLA saknar en mer kritisk granskning och konsekvensanalys av förordad fortsatt spridning av slam på åkermark med avseende på resurseffektivitet och faktisk miljöpåverkan. Detta gäller inte minst för att kunna beakta de båda miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan.
  • Miljöpåverkan måste bedömas i ett helhetsperspektiv. Fakta om kväveförluster från slamsprid-ning på åkermark är inte tillräckligt beaktade och inte heller de frågetecken som finns om metallfälld slamfosfor. Utredningen har inte tillräckligt beaktat lantbrukarnyttan av nuvarande och bedömd fortsatt spridning av slam på åkermark. Ur ett ägarperspektiv gäller det också,  frågan om långsiktigt ansvar för odlingsmark som tillförs slam.
  • KSLA föreslår ett omedelbart förbud att sprida slam på jordar som har låg kadmiumhalt för att kunna bevara dessa jordar för framtida produktion av mat med lågt kadmiuminnehåll, t ex barnmat. Detta är inte en markägarfråga utan ett avgörande samhällsintresse av så stor vikt att äganderätten bör få stå tillbaka.
  • KSLA anser att utredningen inte tillräckligt har beaktat hållbarhetsperspektivet i en situation när allt fler nya kemikalier och oönskade substanser tillförs de system till vilka fosforn ska återföras. Olika föroreningar uppträder i vad som kan benämnas en ”kemikaliecocktail”. KSLA saknar ett mer genomarbetat förslag på åtgärder och teknik som kan förväntas arbeta som barriärer för fortsatt spridning av föroreningar i samband med återföring av fosforresursen.
  • Enligt direktiven ska utgångspunkten för förslagen vara miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är mot den bakgrunden synnerligen anmärkningsvärt att man utan någon motivering går emot Kemikalieinspektionens uppfattning att avloppsslam inte bör spridas på åkermark.
  • KSLA anser att utredningen inte i tillräcklig omfattning visar på möjlig och fungerande teknik för processteknisk återföring av fosfor i en situation då betydande förändringar ska ske i en nära framtid. Att inte beakta möjlig framtida teknik riskerar att verka hämmande på utvecklingen av alternativa metoder.
  • KSLA ifrågasätter införandet av ett administrativt bestämt kretsloppsmål för kväve. Det kan bidra till ökade flöden av reaktivt kväve till luft och vatten, tvärtemot intentionen. Kretslopp för kväve ska uppmuntras, men utvecklingen ska styras av en fullständig miljöanalys – från avloppet till grödan – och inte av administrativa mål.
  • KSLA delar utredningens ståndpunkt att det behövs tydliga etappmål som instrument för att åstadkomma ett systematiskt miljömålsarbete. KSLA anser emellertid att föreslagna mål och måltal behöver harmoniseras med vad som bedöms som möjlig återföring av fosfor i framtida system som bygger på nyvunnen teknik. Samtidigt är det nödvändigt att forma ett regelverk och ange mål som tydligt hanterar förhållandet för såväl stallgödsel som biogasrötrest från enbart grödor eller annat kontrollerat organiskt avfall och övriga fraktioner med fosforinnehåll men med olika grad av föroreningar.
  • KSLA anser att utredningen i alltför hög grad utgår från att nuvarande hantering av slam också i framtiden kan betraktas som ett huvudalternativ när det gäller hållbar återföring av fosfor. Vidare utveckling bör styras av konsekvensanalys (ekologisk och ekonomisk) av hela kedjan från avlopp till gröda. Inriktningen bör vara att gå mot bättre alternativ än slamspridning på åkermark.