Agr.dr Catharina Svala, verksam vid högskolan i Halmstad, skriver om ekonomibyggnaderna – denna ofta anonyma samling hus – vilka är en viktig del av vårt kulturarv, samtidigt som de är och har varit en förutsättning för lantbruket på våra breddgrader. Olika bygder har givit dem olika karaktärer, men det finns också tydliga generella utvecklingsmönster. Landsbyggmästarna har ända in i våra dagar givit lantbruket en egen byggnadstradition. Ladugårdar, stallar, höns- och svinhus, lador och magasin har formats av produktion och teknik. Olika tiders ideal har satt sina spår i formgivningen, både i stort och i detaljer. Även de allra minsta husen, brygghus och källare, behandlas liksom landskapets nya element, maskinhallar och silotorn. Författaren diskuterar också hotet mot byggnaderna och deras nutida användning ur produktions- och bevarandeaspekter. Dessa byggnader är omistliga för lantbrukets utveckling och landsbygdens kulturmiljö.
Författare: Catharina Svala
Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
…
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
