I mötet mellan jordbruk och kemi – SOLMED nr 21


I mötet mellan jordbruk och kemi

Agrikulturkemins framväxt på Lantbruksakademiens Experimentalfält 1850–1907

Insikten om kemins betydelse för jordbruket ledde vid mitten av 1800-talet till den moderna agrikulturkemins genombrott. Denna kom att få stor betydelse för det praktiska jordbruket och folkförsörjningen. Snart nog framstod också andra infallsvinklar som lika viktiga och växtfysiologin steg fram som en egen vetenskap. Resultatet blev att såväl jorden och vattnet som växterna började studeras i förhållande till en speciell miljö, något som under vår tid bl a lett fram till den ekologiska vetenskapssynen.

Denna bok handlar om agrikulturkemins framväxt i Sverige och dess påverkan på det svenska jordbruket och vetenskapssamhället. I centrum står de första professionella agrarkemisterna: Alexander Müller, som hämtades hit från Tyskland då kompetens fortfarande saknades inom vårt eget land, och efterträdarna Carl Erik Bergstrand och Lars Fredrik Nilsson. Mötet mellan det svenska jordbruket och kemin skedde vid det agrikulturkemiska laboratoriet på Lantbruksakademiens Experimentalfält i Stockholm, varifrån de vetenskapliga rönen spreds till hushållningssällskap och forskare, till försöksstationer och försöksgårdar, till lantbruksskolor och inte minst till landets jordbrukare.

Författare är Erland Mårald, idéhistoriker vid Umeå universitet, som 1997 lade fram en licentiatavhandling om agrikulturkemins framväxt, vilken ligger till grund för denna bok.

 

 


Mindre kväveförluster i foderodling – KSLAT nr 4-2002

Mindre kväveförluster i foderodling – KSLAT nr 4-2002

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

SOLMED nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk Del 1

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

SOLMED nr 17 Lövtäkt och stubbskottsbruk Del 1

Människans förändring av landskapet – boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog

Soil and surface water acidification – KSLAT nr 18-2003

Soil and surface water acidification – KSLAT nr 18-2003