Carl Ludwig Obbarius är en av den svenska skogsvårdens främsta historiska förgrundsgestalter vars idéer även har kommit att påverka dagens skogshushållning. Han och hans lärjungar, de så kallade ”obbariterna”, hade sin huvudsakliga verksamhet i Bergslagens bruksskogar vid mitten och senare delen av 1800-talet. Vid denna tid gällde det att främst säkerställa järnbrukens behov av skog för kolning, och för att öka produktionen började nya utvecklade skogsindelningsplaner att användas. De idéer, som då infördes till Sverige, kom till stor del från det tyska skogsbruket där Obbarius hade sina rötter.
Bokens författare, jägmästaren och förre revirförvaltaren Bengt Brynte, har under ett flertal år studerat 1800-talets skogsbruk ur många aspekter. Här ger han en inträngande skildring av tidens tankegångar, de förhållanden och de personer som då styrde utvecklingen av skogsvården och hur denna sedan kom att omsättas i praktiken. Skogshushållningens långa perspektiv gör det möjligt för den uppmärksamme att fortfarande avläsa spåren av Obbarius och hans elevers verksamhet. Bengt Bryntes bok är värdefull eftersom den ger det moderna skogsbruket en plats i sitt historiska sammanhang, eller som Sven Sjunnesson skriver i förordet: ”Obbarius … stod för en syn som senare har blivit ett av svenskt skogsbruks främsta kännetecken”.
Förf: Bengt Brynte.
Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
Trädgårdesentusiaster träffades på Enaforsholm, Aktivt skogsbruk är en del av lösningen på klimatkrisen , Biodrivmedel – vad ska vi ha i framtidens tankar?, Enaforsholm – lägesrapport, Sekreteraren har ordet: Inriktningsplan 2009–2012 och Kunskapens Krona
En rapport från Kommittén för markkol och klimatnytta om dess arbete som startade år 2019.
…
