Carl Ludwig Obbarius är en av den svenska skogsvårdens främsta historiska förgrundsgestalter vars idéer även har kommit att påverka dagens skogshushållning. Han och hans lärjungar, de så kallade ”obbariterna”, hade sin huvudsakliga verksamhet i Bergslagens bruksskogar vid mitten och senare delen av 1800-talet. Vid denna tid gällde det att främst säkerställa järnbrukens behov av skog för kolning, och för att öka produktionen började nya utvecklade skogsindelningsplaner att användas. De idéer, som då infördes till Sverige, kom till stor del från det tyska skogsbruket där Obbarius hade sina rötter.
Bokens författare, jägmästaren och förre revirförvaltaren Bengt Brynte, har under ett flertal år studerat 1800-talets skogsbruk ur många aspekter. Här ger han en inträngande skildring av tidens tankegångar, de förhållanden och de personer som då styrde utvecklingen av skogsvården och hur denna sedan kom att omsättas i praktiken. Skogshushållningens långa perspektiv gör det möjligt för den uppmärksamme att fortfarande avläsa spåren av Obbarius och hans elevers verksamhet. Bengt Bryntes bok är värdefull eftersom den ger det moderna skogsbruket en plats i sitt historiska sammanhang, eller som Sven Sjunnesson skriver i förordet: ”Obbarius … stod för en syn som senare har blivit ett av svenskt skogsbruks främsta kännetecken”.
Förf: Bengt Brynte.
Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.
Reindeer husbandry is of great economic and cultural importance for many indigenous peoples in the Arctic but also represents a traditional way of life. Although the life of reindeer herding families has always been demanding, the circumpolar reindeer industry today faces major challenges.
I Plants for the Future presenterar EU-kommissionen och den europeiska bioteknikindustrin visionerna för den gröna sektorn fram till 2025. Vad innebär programmet för det svenska samhället – politiskt, vetenskapligt och industriellt – var frågan för seminariet Plants for the Future, a joint European Task Force på KSLA den 12 oktober 2005.
Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 3