Kartlagt land


Kartan som källa till de areella näringarnas geografi och historia.

”Det är med kartan som med kinesisk skrift. Den är vacker men helt obegriplig för den som inte lärt sig läsa den. Äldre kartors fascination ligger oftast i deras estetiska kvaliteter.”

Antologi med varierande infallsvinklar på de svenska kartornas tillkomst, innehåll och historia, från 1600-talets geometriska jordeböcker till de moderna småskaliga. De bidrar till att öka förståelsen för såväl dagens landskap som det historiska. Boken fokuserar på hur kartorna kan användas för att förstå de rumsliga förändringar som jordbruket och skogsbruket genomgått i långt tidsperspektiv. Här ger den digitala tekniken, GIS, nya förutsättningar för att kombinera tidsskikt. Olika metoder för hur kartorna kan användas presenteras – kartan är inte bara en källa utan i högsta grad ett levande arbetsmaterial!

Redaktör Ulf Jansson.

228 sidor, illustrerad i färg.

Boken är slutsåld!


SOLMED nr 7 Peter Hernquists husdjurslära

En handskrift från slutet av 1700-talet vid Veterinärinrättningen i Skara tolkad och kommenterad av Ivar Dyrendahl. Med tillfogade samtida illustrationer.

SOLMED nr 7 Peter Hernquists husdjurslära

En handskrift från slutet av 1700-talet vid Veterinärinrättningen i Skara tolkad och kommenterad av Ivar Dyrendahl. Med tillfogade samtida illustrationer.

Enaforsholms Fjällträdgård Växtförteckning 2008–2009

Enaforsholms Fjällträdgård Växtförteckning 2008–2009

Freja ANH 2011-10

Freja ANH 2011-10

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.