I den vetenskapliga världen är Börje Hanssen (1917–1979) idag i stort sett bara ett namn. Men hans namn förknippas med det verk som gjort honom mest känd, doktorsavhandlingen Österlen (1952). Denna kan räknas som den första mikrohistoriska undersökningen, och Hanssen tillhör därmed mikrohistoriens ledande fäder.
Under sin drygt fyrtioåriga akademiska karriär lämnade han endast få oberörda inom de skilda fält han beträdde. Han drömde om ett nytt ämne, en ”social ekologi” som lånade mycket från de etablerade ämnena, ”men som med sin lokala förankring, sitt intresse för de enskilda människorna och de primära gruppbildningarna och sin kartografiska framställningsmetod borde klassificeras som en självständig forskningsdisciplin”.
I den här volymen återutges flera av Börje Hanssens agrarhistoriskt relevanta texter – som till viss del kan läsas som en populär version av Österlen. Några av dem är tidigare opublicerade. En inledande biografi presenterar honom både för ny och gammal publik.
Anders Perlinge. 368 s., ill., delvis i färg
Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.
Kartan som källa till de areella näringarnas geografi och historia
De 10 svenska kungliga akademierna har en gemensam broschyr som i korta ordalag presenterar varje akademi för sig. Broschyren har tillkommit på initiativ av Musikaliska akademiens ständige sekreterare Fredrik Wetterqvist och är gjord i samarbete mellan de 10 akademierna. Den finns att tillgå på akademiernas kanslier. Förordet har skrivits av förre Riksmarskalken, professor Svante Lindqvist.
