Freja nr 9 2010


Ur detta nummers innehåll: Symposium om konservering av livsmedel, vilthistoria och ny bok om och av Börje Hanssen. Tips om intressanta Internetresurser och om en kommande konferens för veterinärhistoriker. Med mera.


Freja4_2012

Freja4_2012

Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete – KSLAT nr 4-2008

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

Verksamhetsberättelse 2018 – KSLAT nr 3-2019

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2018.

Verksamhetsberättelse 2018 – KSLAT nr 3-2019

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2018.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.