Ömse sidor om vägen. Allén och landskapet i Skåne 1700–1900 – SOLMED nr 59


Med början under 1700-talet kom det skånska landskapet att genomgå en stor omvandling. I samband med denna förändring tillkom ett nytt landskapselement – allén. Ömse sidor om vägen beskriver, analyserar och diskuterar alléerna i de skånska godsens, städernas och byarnas landskap. Flera olika frågeställningar behandlas: Varför började man plantera alléer utmed vägarna? När och var har alléerna planterats? Vilka trädslag har man använt? En historisk begreppsanalys av ordet allé och dess utveckling ger en vidare bild till dess användning genom tiden och hur man har sett på allén.

En viktig aspekt i sammanhanget är synen på landskapet genom tiden vilket i hög grad även har påverkat synen på allén. Författaren visar att för att förstå allén som företeelse måste landskapet förstås, eftersom allén är underordnad vad som sker i landskapet. Allén tydliggör andra strukturer och förstärker samband. Allén är alltså resultatet av såväl en praktisk funktion och som ett estetiskt ideal.

Patrik Olsson har genomgått forskarutbildningen vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet och varit knuten till Nordiska museets forskarskola. Ömse sidor om vägen – Allén och landskapet i Skåne 1700–1900 är hans doktorsavhandling.

Patrik Olsson. 307 sidor, ill. i färg.

Till notis i ATL.


KSLA Nytt 4-2018

Pop up-restaurang • Inspirationsföreläsningar • Skogens rödlista 2050 • Agenda 2030 och skogen • Fortsatt matinspirerad studieresa i Foodvalley… och mer!

KSLA Nytt 4-2018

Pop up-restaurang • Inspirationsföreläsningar • Skogens rödlista 2050 • Agenda 2030 och skogen • Fortsatt matinspirerad studieresa i Foodvalley… och mer!

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004

Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?

För mycket och för litet – barn och lantbruk i Sverige och i världen – KSLAT nr 22-2004

Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret?

Enaforsholm förvaltningsplan sept 2016

Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.

Enaforsholm förvaltningsplan sept 2016

Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.