Ömse sidor om vägen. Allén och landskapet i Skåne 1700–1900 – SOLMED nr 59


Med början under 1700-talet kom det skånska landskapet att genomgå en stor omvandling. I samband med denna förändring tillkom ett nytt landskapselement – allén. Ömse sidor om vägen beskriver, analyserar och diskuterar alléerna i de skånska godsens, städernas och byarnas landskap. Flera olika frågeställningar behandlas: Varför började man plantera alléer utmed vägarna? När och var har alléerna planterats? Vilka trädslag har man använt? En historisk begreppsanalys av ordet allé och dess utveckling ger en vidare bild till dess användning genom tiden och hur man har sett på allén.

En viktig aspekt i sammanhanget är synen på landskapet genom tiden vilket i hög grad även har påverkat synen på allén. Författaren visar att för att förstå allén som företeelse måste landskapet förstås, eftersom allén är underordnad vad som sker i landskapet. Allén tydliggör andra strukturer och förstärker samband. Allén är alltså resultatet av såväl en praktisk funktion och som ett estetiskt ideal.

Patrik Olsson har genomgått forskarutbildningen vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet och varit knuten till Nordiska museets forskarskola. Ömse sidor om vägen – Allén och landskapet i Skåne 1700–1900 är hans doktorsavhandling.

Patrik Olsson. 307 sidor, ill. i färg.

Till notis i ATL.


Närproducerad mat – KSLAT nr 11-2002

Närproducerad mat – KSLAT nr 11-2002

När är det kokta fläsket stekt? – KSLAT nr 3-2006

Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.

När är det kokta fläsket stekt? – KSLAT nr 3-2006

Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.

KSLA Nytt 1-2013

KSLA Nytt 1-2013

Framtidens skogsakademiker – KSLAT nr 5-2018

Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?

Framtidens skogsakademiker – KSLAT nr 5-2018

Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?