Lantbruksmöten, lantbruksutställningar och -mässor har sedan mitten av 1800-talet bidragit till att utveckla lantbruket. De blev med tiden allt större och antalet maskiner, redskap och husdjur ökade. Lantbruksmötena var inte bara effektiva informationskanaler, utan också förknippade med folkfest. Detta krävde oftast städernas alla resurser – landet kom till staden och lantbrukets nyheter spreds långt utanför lantbrukarnas led. I Sverige anordnades de första lantbruksmötena redan på 1840-talet. Det var då slutna sammankomster för främst tidens agrara och vetenskapliga eliter. Lösningarna som debatterades skulle sedan spridas till den jordbrukande befolkningen som ju dominerade näringen. Detta gällde inte bara Sverige, även Finland hade liknande utställningar och -möten, som även behandlas i boken. Boken är vackert illustrerad med kataloger, program och affischer, samt med bilder ur arkiv och tidningar.
Red. Olof Kåhrström.
En rapport från Kommittén för markkol och klimatnytta om dess arbete som startade år 2019.
Framtidsprojektet är en mångvetenskaplig tankesmedja baserad på ett tvärsnitt av de många utbildningar som på ett eller annat sätt arbetar med naturresurshantering. Dessa unga akademiker har processat fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom framtidens yrkesutövares ögon.
Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004
Både handel och livsmedelstillverkare gör sig till uttolkare för konsumenternas behov, men görs det över konsumentens huvud? Riskerar utvecklingen att leda till minskad mångfald av producenter och därmed i förlängningen minskade valmöjligheter för konsumenten?
