Lantbruksmöten, lantbruksutställningar och -mässor har sedan mitten av 1800-talet bidragit till att utveckla lantbruket. De blev med tiden allt större och antalet maskiner, redskap och husdjur ökade. Lantbruksmötena var inte bara effektiva informationskanaler, utan också förknippade med folkfest. Detta krävde oftast städernas alla resurser – landet kom till staden och lantbrukets nyheter spreds långt utanför lantbrukarnas led. I Sverige anordnades de första lantbruksmötena redan på 1840-talet. Det var då slutna sammankomster för främst tidens agrara och vetenskapliga eliter. Lösningarna som debatterades skulle sedan spridas till den jordbrukande befolkningen som ju dominerade näringen. Detta gällde inte bara Sverige, även Finland hade liknande utställningar och -möten, som även behandlas i boken. Boken är vackert illustrerad med kataloger, program och affischer, samt med bilder ur arkiv och tidningar.
Red. Olof Kåhrström.
Sammanfattning av en konferens som KSLA:s Kommitté för matkvalitet och folkhälsa arrangerade den 24 september 2009 i samråd med Livsmedelsföretagen, Livsmedelsverket och Sveriges Konsumenter. Syfte: att ge underlag till en vetenskapligt baserad och nyanserad diskussion om användningen av tillsatser det svenska livsmedelsutbudet.
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
Vad historien lär oss om de areella näringarnas betydelse
