Lantbruksmöten, lantbruksutställningar och -mässor har sedan mitten av 1800-talet bidragit till att utveckla lantbruket. De blev med tiden allt större och antalet maskiner, redskap och husdjur ökade. Lantbruksmötena var inte bara effektiva informationskanaler, utan också förknippade med folkfest. Detta krävde oftast städernas alla resurser – landet kom till staden och lantbrukets nyheter spreds långt utanför lantbrukarnas led. I Sverige anordnades de första lantbruksmötena redan på 1840-talet. Det var då slutna sammankomster för främst tidens agrara och vetenskapliga eliter. Lösningarna som debatterades skulle sedan spridas till den jordbrukande befolkningen som ju dominerade näringen. Detta gällde inte bara Sverige, även Finland hade liknande utställningar och -möten, som även behandlas i boken. Boken är vackert illustrerad med kataloger, program och affischer, samt med bilder ur arkiv och tidningar.
Red. Olof Kåhrström.
Ett sammandrag av akademiens verksamhet 2012. Akademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktiskt erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
…
