Det är lätt att följa den historiska händelsekedja som lett till nutiden. Men mycket kunde ha tagit andra riktningar, om vissa faktorer hade varit annorlunda under tidens gång. Denna antologi synar flera av lantbrukets organisationer och studerar de historiska förloppen innan de etablerade sin form – och de möjliga alternativa vägarna. 1900-talets tongivande organisationer, exempelvis Lantmännen, RLF och hushållningssällskapen, har i minnesskrifter och liknande själva fört fram sin syn på historien, men det är de många skilda tolkningarna och utvecklingslinjerna som forskarna främst intresserat sig för i denna bok.
I detta perspektiv kan historisk forskning vara värdefull även för den som intresserar sig hur det framtida lantbruket kommer att te sig. Antologin vänder sig såväl till forskare som till verksamma inom lantbrukets hela organisationssfär.
Redaktörer: Fredrik Eriksson och Per Eriksson.
Dessa har bidrag i boken: Anders Björnsson, Johan Eelend, Christer Ericsson, Maren Jonasson, Lars Hansson, Anu-Mai Kõll, Jani Marjanen, Bo Persson, Ronny Pettersson, Lisa Qviberg, Piotr Wawrzeniuk, Jan De Woul och Ann-Catrin Östman.
Beställ hos Adlibris eller hos Bokus.
Sommarnumret! Skogens ekosystemtjänster. Landskapsforum. Vårexkursion till Strömsholm. Skogsskötsel för olika värden. Akademisamarbete om konsten, människan och landskapet. Lantbrukets betydelse för Afrikas utveckling. M m!
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
Ökad jämställdhet ger utveckling, enligt FAO-rapport. Sammanfattning av seminariet Women in agriculture hos KSLA den 19 maj 2011.
Bland annat om skogen och Agenda 2030, viltförvaltningsexkursion och markanvändning – en avgörande faktor för klimatet.