Det är lätt att följa den historiska händelsekedja som lett till nutiden. Men mycket kunde ha tagit andra riktningar, om vissa faktorer hade varit annorlunda under tidens gång. Denna antologi synar flera av lantbrukets organisationer och studerar de historiska förloppen innan de etablerade sin form – och de möjliga alternativa vägarna. 1900-talets tongivande organisationer, exempelvis Lantmännen, RLF och hushållningssällskapen, har i minnesskrifter och liknande själva fört fram sin syn på historien, men det är de många skilda tolkningarna och utvecklingslinjerna som forskarna främst intresserat sig för i denna bok.
I detta perspektiv kan historisk forskning vara värdefull även för den som intresserar sig hur det framtida lantbruket kommer att te sig. Antologin vänder sig såväl till forskare som till verksamma inom lantbrukets hela organisationssfär.
Redaktörer: Fredrik Eriksson och Per Eriksson.
Dessa har bidrag i boken: Anders Björnsson, Johan Eelend, Christer Ericsson, Maren Jonasson, Lars Hansson, Anu-Mai Kõll, Jani Marjanen, Bo Persson, Ronny Pettersson, Lisa Qviberg, Piotr Wawrzeniuk, Jan De Woul och Ann-Catrin Östman.
Beställ hos Adlibris eller hos Bokus.
Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
…
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2019.
