Remiss Reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle

KSLA har yttrat sig över Miljö- och energidepartementets promemoria Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle (M2017/00723/R).


KSLA har yttrat sig över Miljö- och energidepartementets promemoria Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle (M2017/00723/R)

Sammanfattning

KSLA anser att reduktionsplikt är ett effektivt steg mot ett tydligare styrmedelssystem för att främja en minskad användning av fossila råvaror inom transportsektorn och är positivt till att det införs i Sverige

  • Reduktionsplikt premierar biodrivmedel med hög klimatnytta, och ger dessa ett högre värde, vilket är angeläget.
  • Införandet av en reduktionsplikt ökar Sveriges möjlighet att realisera de svenska klimatmålen om en sjuttioprocentig minskning av klimatutsläppen från transportsektorn till 2030.
  • För att reduktionsplikten ska vara marknads- och utvecklingsdrivande måste det finnas en tillit till att kravnivån införs i överblickbara steg samt att ambitionsnivån inte kommer att minskas över tiden.
  • Reduktionsplikten skapar en prisstimulans för biodrivmedel med högre klimatnytta genom att ge dem ett högre marknadsvärde jämfört med alternativ med lägre klimatnytta. KSLA:s bedömning är att detta förbättrar förutsättningarna för investeringar i produktion av biodrivmedel med höga klimatprestanda vilket främjar utvecklingen av den biobaserade industrin både i Sverige och utomlands.
  • KSLA noterar att utsläppsreduktionen initialt till helt övervägande del förutses uppnås inom dieselbränslen. Beroende på framsteg i utveckling av biobensin med goda miljöprestanda är det väsentligt att balansen i kvotplikt mellan bensin och diesel insiktsfullt justeras över tiden. Möjligheten att tidigarelägga krav på ökad reduktionsplikt för bensin, samt införande av E10, bör övervägas.
  • Förslaget att låta rena biodrivmedel få fortsatt skattereduktion är viktig för utvecklingen av rena biodrivmedel med krav på alternativ infrastruktur då de annars riskerar att slås ut inom en reduktionsplikt, vilket kan hämma utvecklingen av marknaden för rena biodrivmedel.
  • KSLA är införstådd med att skattereduktion för rena biodrivmedel fortsatt är påverkade av EU:s statsstödsregler, med hinder för överkompensation, men vill framhålla vikten av att dessa bränslen kan erbjudas långsiktiga regler.
  • KSLA anser vidare att Sverige på EU-nivå bör agera för att minska riskerna för negativa hållbarhetseffekter i tredje land genom att harmonisera miljökraven på odling inom och utom EU. Det är också av största vikt att regeringen säkerställer att RED II direktivet med sina hållbarhetskriterier, det förnyade regelverket runt LULUCF eller statsstödsregler, inte tillåts begränsa Sveriges ambitioner inom klimatområdet.
  • KSLA bedömer att Sverige har en stor potential att producera biodrivmedel, då, enligt Jordbruksverkets prognoser, allt större arealer friställs framöver samt Skogsstyrelsens prognoser visar på möjligheten att öka uttag.

Koll på kolet!

Välkommen till detta webbinarium den 30 september, där praktiker, rådgivare, forskare och andra intresserade reflekterar över kol, kolinlagring, jordbruk och livsmedelskedjan och värdet av att kunna beskriva kolets kretslopp och jordbrukets roll i utvecklingen av en mer hållbar värdekedja för livsmedel.

Skogen 2080

KSLA-IVA-seminarium 12 okt där vi diskuterar skogens viktiga roll ur olika perspektiv!

KSLA:s yttrande om förslag till ändring av EU-förordning LULUCF

KSLA har yttrat sig över förslag om ändring av EU-förordning 2018/841 (LULUCF) och EU-förordning 2018/1999.

Vart är vi på väg?

Sammankomst 14 okt om effekter av transporter på livsmedelsproduktion och -konsumtion.