Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 11 november 2021 valdes totalt 21 nya ledamöter in, varav 7 i Allmänna avdelningen.
Akademiens Allmänna avdelning behandlar övergripande frågor som berör naturresurser, naturvård, miljö, landskap, kultur och landsbygdsfrågor, kunskapsförmedling och samhällsplanering. I allmänna avdelningen behandlas även frågor inom näringar och vetenskaper som inte specifikt hör hemma inom jordbruks- respektive skogsavdelningarna såsom rennäring, fiske, vattenbruk och övrigt naturbruk.
De 6 svenska ledamöter som valdes in i Allmänna avdelningen är Christina Allard, Luleå, Cissi Billgren Askwall, Johanneshov, Peter Fredman, Frösön, Mikael Kivijärvi, Luleå, Catrin Molander, Habo, och Anna Richert, Skarpnäck. Dessutom valdes 1 internationell ledamot in: Maureen Reed, Saskatoon Saskatchewan, Canada.
Christina Allard, född 1971, är docent i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning rör juridiska frågor relaterade till markanvändning, miljöfrågor, rennäring och urfolkens rättigheter. Vid sidan av sin forskning medverkar Christina Allard även aktivt i samhällsdebatten och i samarbetsprojekt mellan forskare och praktiker både i Norden och internationellt. Hon är bland annat väl insatt i den konfliktfyllda utveckling i Arktis, som satts i gång av klimatförändringarna.
Cissi Billgren Askwall, född 1966, är journalist och kommunikatör. Som generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet arbetar hon för att främja öppenhet och dialog mellan allmänhet och forskare. Cissi Askwall brinner för att göra vetenskap och kunskap tillgänglig för en bredare målgrupp, liksom för frågor som gäller faktaresistens, källkritik och gränssnittet mellan fakta och värderingar.
Peter Fredman, född 1965, är professor i naturturism vid Mittuniversitetet i Östersund. Han är Sveriges ledande forskare inom friluftsliv och naturturism och dessutom programchef för forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors, som syftar till att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet. Som disputerad skogsekonom är han väl förtrogen med flera av KSLA:s kärnområden, som användning av mark och vatten och turismens betydelse för den svenska landsbygden.
Mikael Kivijärvi, född 1960, bosatt i Luleå, är i grunden biolog med fokus på den blå sektorn. Han har i hela sitt yrkesliv sysslat med fiskevårdsåtgärder, fiskodling och sportfisketurism i norra Sverige. Han har bland annat arbetat som fiskekonsulent och är nu vd för Hushållningssällskapet Norrbotten och Västerbotten.
Catrin Molander, född 1971, är biolog och medicine doktor. Hon arbetar sedan många år på Jordbruksverket med kris- och beredskapsfrågor, sedan 2011 som enhetschef vid beredskapsenheten och stabschef för krisorganisationen. Inom denna organisation hanterar hon såväl epizootier och totalförsvarsplanering som sårbarhet och risker som kan påverka jordbruket, till exempel svår torka. Catrin Molander ser livsmedelsförsörjningen som en hel kedja som behöver bli mer robust för att kunna hantera risker och sårbarhet i den samhällsviktiga livsmedelsförsörjningen.
Anna Richert, född 1966, är hortonom och senior expert inom matproduktion på Världsnaturfonden, WWF. Hon driver frågan om hållbarhet i livsmedelskedjan som ett vidare begrepp som inte bara handlar om klimatåtgärder, utan också biodiversitet, vattenfrågor, kemikalieanvändning, näringsläckage och djurvälfärd. Anna Richert var tidigt ute då hon som anställd vid Svenskt Sigill under 2008–2014 utvecklade klimatcertifiering för svenska livsmedel, en ban-brytande gärning som har ökat förtroendet för svenskt lantbruk.
Maureen Reed, född 1961, professor vid University of Saskatchewan i Kanada, är i grunden geograf med fokus på hållbar användning av mark och vatten. Maureen Reed har en professur inom ett UNESCO-program för utveckling av hållbar förvaltning av mark och vatten i samverkan med lokala befolkningar och organisationer. Hon arbetar för att bryta barriärer mellan ur- och lokalbefolkningar å ena sidan och forskning och samhälle å andra sidan, allt för att kunna utveckla verkligt hållbara strategier för exempelvis turism, skogsbruk och brandbekämpning.
Eva Pettersson, akademiens sekreterare och vd, ser fram emot ett givande samarbete med de nyinvalda ledamöterna: – Årets nya ledamöter i Allmänna avdelningen tillför akademien en stor bredd av kompetenser inom bland annat hållbar markanvändning och livsmedelsförsörjning, inte minst på nordliga breddgrader. De brinner alla för samverkan och för att öka utbytet mellan forskning och praktik för att på så sätt åstadkomma en hållbar utveckling med förankring hos berörda människor och befolkningsgrupper, säger Eva Pettersson.
Förutom ovanstående invaldes på torsdagen:
Jordbruksavdelningen: Lantbrukare Marianne Andersson, Trelleborg, lantbrukare, agr.dr Gustaf Forsberg, Örsundsbro, hållbarhetsdirektör Anna-Karin Karlsson, Umeå, agronom Stefan Ljungdahl, Örebro, och verkställande direktör Jonas Tunestål, Vollsjö. Dessutom konsul Pär-Gustaf Relander, Lahti, Finland, professor, dekanus Antti Sukura, Helsingfors, Finland, och professor Yngvild Wasteson, Hvalstad, Norge.
Skogsavdelningen: Forskare Anna-Lena Axelsson, Umeå, avdelningschef Magnus Berg, Enskede, kansliråd Mia Crawford, Hägersten, hållbarhetschef Hans Djurberg, Luleå, och jägmästare Gunnar Lindén, Storvreta. Dessutom seniorrådgivare Knut Öistad, Oslo, Norge.
I och med de nya invalen har akademien 532 svenska och 179 utländska ledamöter, totalt 711 ledamöter. Av dessa är 15 hedersledamöter. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev vid akademiens 210:e högtidssammankomst den 28 januari 2022.
Läs pressmeddelandet som pdf.
8/4: Vill du veta vilken kompetens som krävs för att möta utmaningarna och möjligheterna inom lantbruk och matproduktion? Är du i slutet av din…
9/4: Skogarna bär berättelser om tusentals år av mänskligt liv i de landskap som nu utgör Sverige men vem håller samman historien om skogarnas…
Vetenskap och beprövad erfarenhet: På Krokstorps Gård tillämpar man sedan 2016 conservation agriculture, en möjlig förebild för framtidens hållbara odlingssystem.
5/3: EU:s Horisont Europa kan sägas vara världens största sammanhållna forsknings- och innovationsprogram, en intressant möjlighet för svenska aktörer i de areella näringarna.