KSLA uppmärksammar 50-årsjubileet av FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen, på olika sätt under året med uppmaningen att vi måste använda vår samlade erfarenhet och kunskap för att undvika att upprepa misstag, samtidigt som vi utvecklar ny kunskap.
Den första FN-konferensen om mänsklig miljö i världen arrangerades i Stockholm 1972 och har satt stora spår i miljöarbetet under de 50 år som följt.
Sverige hade en avgörande roll vid tillkomsten av konferensen 1972, som var ett försök att hantera insikten om att miljöfrågorna inte enbart var en nationell fråga utan även krävde ett gemensamt, globalt ansvar. Konferensen ledde bland annat till framväxten av miljödepartement i fler länder samt att miljö- och klimatambitionerna kodifierades i olika typer av standarder som har implementerats av företag världen över och alltmer börjat genomsyra människors vardag.
Stockholmskonferensen startade flera övergripande processer som FN-systemet har fört vidare, genom konferenserna i Rio, Johannesburg och Paris, och nu efter 50 år tillbaka till Stockholm med ”Stockholm +50”, den 2–3 juni.
Målet med den uppföljande Stockholmskonferensen är enligt Johanna Lissinger Peitz, som är ambassadör för Stockholm+50 och tidigare har varit Sveriges chefsförhandlare i FN:s klimatförhandlingar, att diskutera hur vi genomför de miljöåtaganden som vi har kommit överens om, dvs. hur vi ökar takten i den omställning som krävs för att nå de mål vi redan har bestämt inom Parisavtalet, inte att ta beslut om nya hållbarhetsmål.
KSLAT nr 1-2022: Flera av dem som var med vid konferensen 1972 var och är ledamöter i KSLA. De berättar i det här numret av KSLAT om miljöarbetet då och nu med förhoppningen om att skriften ska leda till ett omfattande fortsatt arbete och diskussioner inom området inom KSLA, men också vara till nytta och inspiration för många andra.
”Vår mänskliga miljö ett gemensamt ansvar”, akademisammankomst 7 april 2022: Äldre och yngre experter belyste framsteg och svårigheter i miljöarbetet sedan FN:s första miljökonferens i Stockholm för 50 år sedan. Vilka är de viktigaste frågorna inför framtiden och hur kan KSLA bidra till en positiv utveckling inom området, såväl nationellt som internationellt?
Dagens Nyheter den 28 maj 2022: KSLA-ledamöterna Lena Ek, miljöminister 2011–2014, och Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet som har studerat diskrepansen mellan miljömål och dess effekter, uttalar sig i två artiklar om miljöarbetet med anledning av den uppföljande Stockholmskonferensen den 2–3 juni.
Högtidssammankomsten 12 juni 2022: KSLA-ledamot och vetenskapsjournalist Henrik Ekman, talar som årets högtidstalare om utmaningar och erfarenheter inom naturvård och att engagemang och insatser faktiskt ger resultat.
KSLA har yttrat sig över remissen ”Reglering av veterinärpersonal med mera vid höjd beredskap LI2024/01748”
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
15/4: Dags att nominera mottagare av KSLA:s priser för enastående insatser i de gröna näringarna.
För internationellt banbrytande forskning och utveckling inom livsmedel, jordbruk, djurhälsa eller ekologi.
