Erik Willén, Manager Precision Forestry, StoraEnso, är KSLA-ledamot och medlem i skogsskadekommittén. Han samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden om risker och möjligheter med fjärranalys för kartering av skogsskador med Eva Lindberg, lektor i skoglig fjärranalys SLU, Håkan Olsson, professor emeritus SLU och Simon Johansson, datascientist Skogsstyrelsen.
Länk till avsnittet, del 1 av 2
Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer är digitala kameror, laserskannrar och radar. Tekniken används bland annat för att kartera skogens tillstånd och förändringar.
I Sverige har vi i ökande utsträckning börjat använda fjärranalys för att inventera skogsskador orsakade av svamp, insekter, brand och storm. I det praktiska skogsbruket är det viktigt att upptäcka skadorna tidigt, varför drönare och satellitbilder är extra viktiga
Internationellt är upptäckt och kartering av skogsbränder ett mycket ett stort användningsområde
I andra delen, som publiceras den 12 oktober 2022, talar experterna om framtidsprojekt inom området. Exempel är den forskning som pågår för att göra riskkartor med hjälp av laserdata och på så sätt kunna förutse var det finns ökad risk skador av t.ex. granbarkborre och stormar. Annat som behöver utvecklas är referensdata vid olika typer av skador liksom operativ användning av AI- och maskininlärning.
KSLA:s skogsskadekommitté har under tre år tittat på hur människor drabbas av skogsskador. Arbetet har redovisats i seminarier och fyra poddar och insatserna kommer även att summeras skriftligt i ett nummer av KSLAT.
——————————————————————————————————————————–
Mer om tidigare avsnitt av KSLA-podden finns på den här länken och där poddar finns. Välkommen till gröna samtal med KSLA!
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
KSLA:s verksamhetsberättelse 2014
Konferens den 20 mars 2002 i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen angående hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald