KSLA-podden 19: Möjligheter och begränsningar med fjärranalys för kartering av skogsskador, del 1

Erik Willén, Manager Precision Forestry, StoraEnso, är KSLA-ledamot och medlem i skogsskadekommittén. Han samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden om risker och möjligheter med fjärranalys för kartering av skogsskador med Eva Lindberg, lektor i skoglig fjärranalys SLU, Håkan Olsson, professor emeritus SLU och Simon Johansson, datascientist Skogsstyrelsen.

Länk till avsnittet, del 1 av 2

Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer är digitala kameror, laserskannrar och radar. Tekniken används bland annat för att kartera skogens tillstånd och förändringar.

I Sverige har vi i ökande utsträckning börjat använda fjärranalys för att inventera skogsskador orsakade av svamp, insekter, brand och storm. I det praktiska skogsbruket är det viktigt att upptäcka skadorna tidigt, varför drönare och satellitbilder är extra viktiga

Internationellt är upptäckt och kartering av skogsbränder ett mycket ett stort användningsområde

I andra delen, som publiceras den 12 oktober 2022, talar experterna om framtidsprojekt inom området. Exempel är den forskning som pågår för att göra riskkartor med hjälp av laserdata och på så sätt kunna förutse var det finns ökad risk skador av t.ex. granbarkborre och stormar. Annat som behöver utvecklas är referensdata vid olika typer av skador liksom operativ användning av AI- och maskininlärning.

KSLA:s skogsskadekommitté har under tre år tittat på hur människor drabbas av skogsskador. Arbetet har redovisats i seminarier och fyra poddar och insatserna kommer även att summeras skriftligt i ett nummer av KSLAT.

——————————————————————————————————————————–

Mer om tidigare avsnitt av KSLA-podden finns på den här länken och där poddar finns. Välkommen till gröna samtal med KSLA!



Situationen i Sveriges hav och arbetet mot övergödning – KSLAT nr 6-2006

Synen på arbetet mot övergödning förändras av en ny rapport av en grupp internationella havsforskare om situationen i haven runt Sverige. En av källorna till övergödning är lantbruket och för att belysa och diskutera konsekvenser för lantbrukets miljöarbete inbjöd KSLAs jordbruksavdelning till överläggningar och diskussion.

Situationen i Sveriges hav och arbetet mot övergödning – KSLAT nr 6-2006

Synen på arbetet mot övergödning förändras av en ny rapport av en grupp internationella havsforskare om situationen i haven runt Sverige. En av källorna till övergödning är lantbruket och för att belysa och diskutera konsekvenser för lantbrukets miljöarbete inbjöd KSLAs jordbruksavdelning till överläggningar och diskussion.

Kan fisk användas för utvärdering av vattenkvalitet inom EU:s vattendirektiv? – KSLAT nr 16-2004

Sammandrag av ett seminarium vid KSLA den 5 mars 2004 angående EU:s vattendirektiv (WFD=Water Framwork Directive), som ger riktlinjer för skydd av vatten inom EU. I utvärderingen av ekologisk status i vatten kommer fisk användas.

Kan fisk användas för utvärdering av vattenkvalitet inom EU:s vattendirektiv? – KSLAT nr 16-2004

Sammandrag av ett seminarium vid KSLA den 5 mars 2004 angående EU:s vattendirektiv (WFD=Water Framwork Directive), som ger riktlinjer för skydd av vatten inom EU. I utvärderingen av ekologisk status i vatten kommer fisk användas.

Verksamhetsberättelse 2003 – KSLAT nr 11-2004

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.

Verksamhetsberättelse 2003 – KSLAT nr 11-2004

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.

Slam och fosforkretslopp – KSLAT nr 6-2013

Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.

Slam och fosforkretslopp – KSLAT nr 6-2013

Akademien har ägnat slamfrågorna särskild uppmärksamhet genom sin slamgrupp, som har arrangerat en serie möten där vi tagit del av omfattande kunskaper om såväl den praktiska tillämpningen som regelverket gällande slamspridning, pågående teknikutveckling inom området, erfarenheter från andra länder och forskningen om såväl slammets nyttiga ingredienser som dess farliga. I denna skrift redovisas slamgruppens erfarenheter.