KSLA-podden 19: Möjligheter och begränsningar med fjärranalys för kartering av skogsskador, del 1

Erik Willén, Manager Precision Forestry, StoraEnso, är KSLA-ledamot och medlem i skogsskadekommittén. Han samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden om risker och möjligheter med fjärranalys för kartering av skogsskador med Eva Lindberg, lektor i skoglig fjärranalys SLU, Håkan Olsson, professor emeritus SLU och Simon Johansson, datascientist Skogsstyrelsen.

Länk till avsnittet, del 1 av 2

Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer är digitala kameror, laserskannrar och radar. Tekniken används bland annat för att kartera skogens tillstånd och förändringar.

I Sverige har vi i ökande utsträckning börjat använda fjärranalys för att inventera skogsskador orsakade av svamp, insekter, brand och storm. I det praktiska skogsbruket är det viktigt att upptäcka skadorna tidigt, varför drönare och satellitbilder är extra viktiga

Internationellt är upptäckt och kartering av skogsbränder ett mycket ett stort användningsområde

I andra delen, som publiceras den 12 oktober 2022, talar experterna om framtidsprojekt inom området. Exempel är den forskning som pågår för att göra riskkartor med hjälp av laserdata och på så sätt kunna förutse var det finns ökad risk skador av t.ex. granbarkborre och stormar. Annat som behöver utvecklas är referensdata vid olika typer av skador liksom operativ användning av AI- och maskininlärning.

KSLA:s skogsskadekommitté har under tre år tittat på hur människor drabbas av skogsskador. Arbetet har redovisats i seminarier och fyra poddar och insatserna kommer även att summeras skriftligt i ett nummer av KSLAT.

——————————————————————————————————————————–

Mer om tidigare avsnitt av KSLA-podden finns på den här länken och där poddar finns. Välkommen till gröna samtal med KSLA!



KSLAT nr 1-2025 Verksamhetsberättelse 2024

KSLA:s verksamhetsberättelse för år 2024.

KSLAT nr 1-2025 Verksamhetsberättelse 2024

KSLA:s verksamhetsberättelse för år 2024.

Frön för framtiden – KSLAT nr 2-2016

Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.

Frön för framtiden – KSLAT nr 2-2016

Projektet Bioteknik i växtodlingen har med dialogen som metod skapat samförstånd mellan personer med vitt skilda erfarenheter och utgångspunkter: modern växtförädling är ett viktigt verktyg för att uppnå ett hållbart jordbruk! Projektet dokumenteras i detta nummer av KSLAT.

Landskapsforum 2017 – KSLAT nr 4-2017

Rapport från konferensen Landskapsforum 2017, som hade temat Landskapsperspektiv i fysisk planering.

Landskapsforum 2017 – KSLAT nr 4-2017

Rapport från konferensen Landskapsforum 2017, som hade temat Landskapsperspektiv i fysisk planering.

Forskning inom den gröna sektorn – KSLAT nr 13-2005

Nitton organisationer utarbetade under 2004 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien(KSLA) som plattform ett gemensamt dokument med visioner för inriktning av och innehåll i den framtida forskningen och innovationsverksamheten inom den gröna sektorn. Dokumentet utgick från den gröna sektorns omfattande betydelse för landets välstånd nu och i framtiden, den gröna sektorns förmåga att förbättra välstånd och samtidigt utveckla ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt nuvarande FoU-verksamhetens status inom den gröna sektorn.

Forskning inom den gröna sektorn – KSLAT nr 13-2005

Nitton organisationer utarbetade under 2004 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien(KSLA) som plattform ett gemensamt dokument med visioner för inriktning av och innehåll i den framtida forskningen och innovationsverksamheten inom den gröna sektorn. Dokumentet utgick från den gröna sektorns omfattande betydelse för landets välstånd nu och i framtiden, den gröna sektorns förmåga att förbättra välstånd och samtidigt utveckla ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt nuvarande FoU-verksamhetens status inom den gröna sektorn.