Frågan om livsmedelsberedskap har blivit alltmer aktuell. Personalbortfall till följd av pandemin, leveransstörningar och lönsamhetskris som effekt av kriget i Ukraina liksom stora negativa konsekvenser på odlingssystemet efter klimatförändringarna. Detta diskuteras av experterna i senaste avsnittet av KSLA-podden. Välkommen till gröna samtal med KSLA!
KSLA-podden berör den här gången den viktiga frågan om livsmedelsberedskap – vilka stora hot står vi inför och vad sker för att vi ska kunna stå emot dessa hot eller minimera konsekvenserna?
Till avsnittet
Avsnittet publiceras inom ramen för KSLA:s Försörjningsberedskapsprogram. Paneldeltagarna är akademiledamöter, experter inom området och involverade i olika arbetsgrupper inom detta arbete. Panelen består av Per-Anders Hansson, professor på Institutionen för energi och teknik på SLU i Uppsala, Camilla Eriksson, forskare inom bland annat livsmedelsberedskap på FOI, tidigare på SLU, Jan Lundqvist, professor på Stockholm International Water Institute (SIWI) och Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen. Samtalet leds av Jenny Asplund, projektledare för KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.
Experterna pratar om hot och dess konsekvenser på den svenska livsmedelsförsörjningen från olika synvinklar: historiskt sett, handelsperspektiv, industri- och spannmålsperspektivet, och från ett vattenperspektiv.
Det kan noteras att Ingrid Peterssons betänkande SOU 2024:8 Livsmedelsberedskap för en ny tid precis hade släppts innan inspelningen, men nämns inte explicit i panelen.
Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.
Minnesorden utgör ett försök att teckna en helhetsbild av de senaste årens bortgångna ledamöter både som akademiledamöter och som personer.
Denna rapport utgör en översikt och sammanfattning av de regionala livsmedelsstrategier som finns runt om i Sverige. Rapporten är skriven med utgångspunkt i att Sveriges regering har efterfrågat en nationell livsmedelsstrategi och en, i samband med detta, startad konkurrenskraftsutredning.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
