KSLA-podden 21: Livsmedelsförsörjningens hotbilder och dess konsekvenser

Frågan om livsmedelsberedskap har blivit alltmer aktuell. Personalbortfall till följd av pandemin, leveransstörningar och lönsamhetskris som effekt av kriget i Ukraina liksom stora negativa konsekvenser på odlingssystemet efter klimatförändringarna. Detta diskuteras av experterna i senaste avsnittet av KSLA-podden. Välkommen till gröna samtal med KSLA!


KSLA-podden berör den här gången den viktiga frågan om livsmedelsberedskap – vilka stora hot står vi inför och vad sker för att vi ska kunna stå emot dessa hot eller minimera konsekvenserna?

Till avsnittet

Avsnittet publiceras inom ramen för KSLA:s Försörjningsberedskapsprogram. Paneldeltagarna är akademiledamöter, experter inom området och involverade i olika arbetsgrupper inom detta arbete. Panelen består av Per-Anders Hansson, professor på Institutionen för energi och teknik på SLU i Uppsala, Camilla Eriksson, forskare inom bland annat livsmedelsberedskap på FOI, tidigare på SLU, Jan Lundqvist, professor på Stockholm International Water Institute (SIWI) och Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen. Samtalet leds av Jenny Asplund, projektledare för KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Experterna pratar om hot och dess konsekvenser på den svenska livsmedelsförsörjningen från olika synvinklar: historiskt sett, handelsperspektiv, industri- och spannmålsperspektivet, och från ett vattenperspektiv.

Det kan noteras att Ingrid Peterssons betänkande SOU 2024:8 Livsmedelsberedskap för en ny tid precis hade släppts innan inspelningen, men nämns inte explicit i panelen.


KSLA Nytt 2-2008

Vårexkursion – destination Barksätter, Skogligt: ”Vår konkurrenskraft är god!”, Balanserad gödning – ny möjlighet i skogen?, ”Vem älskar den som fet, skallig och tandlös?”, Sápmi som resmål

KSLA Nytt 2-2008

Vårexkursion – destination Barksätter, Skogligt: ”Vår konkurrenskraft är god!”, Balanserad gödning – ny möjlighet i skogen?, ”Vem älskar den som fet, skallig och tandlös?”, Sápmi som resmål

Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? – KSLAT nr 8-2004

Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?

Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? – KSLAT nr 8-2004

Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?

Lantbruket i diplomatins korridorer – KSLAT nr 3-2018

Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.

Lantbruket i diplomatins korridorer – KSLAT nr 3-2018

Sverige har haft utrikesbevakning på jordbruksområdet i 130 år. Uppdraget har förändrats med jordbrukspolitiken, miljö- och livsmedelsfrågor och EU-inträdet. Lantbruksrådens kontakter, närvaro över tid, konstans, institutionella minne och nätverk kommer alltid att vara viktiga i en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor.

Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen, en delrapport

Rapporten Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen är gjord i samverkan mellan KSLA och IVA, och är den sista delrapporten inom ramen för IVA:s projekt ”Vägval för klimatet”.

Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen, en delrapport

Rapporten Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen är gjord i samverkan mellan KSLA och IVA, och är den sista delrapporten inom ramen för IVA:s projekt ”Vägval för klimatet”.