Akademisammankomst och vårexkursion till Strömsholm

Akademisammankomst

Akademisammankomst och vårexkursion till Strömsholm Mer information
Mer information

Endast akademiledamöter och särskilt inbjudna.

Strömsholm – hästcentrum och kulturhistoria

I mitten av 1500-talet uppförde Gustav Vasa ett befäst stenhus på en holme i Kolbäcksån, som han gav namnet Strömsholm. När Gustav Vasa var 55 år gifte han sig med 16-åriga Karin Stenbock. Karin hann få åtta år tillsammans med Gustav Vasa innan hon blev änka. År 1563 bosatte sig Karin på Strömsholm. Hon levde sedan på Strömsholm i nästan sex årtionden. Drottning Hedvig Eleonora var den som initierade bygget av det nuvarande slottet. År 1669 fanns ritningarna klara och arkitekt var Nikodemus Tessin d.ä. Bygget togs så småningom över och slutfördes 1672 av hans son Nikodemus Tessin d.y., då fadern avled.

Det har funnits många vackra hästar på Strömsholm sedan 1600-talet. Under åren 1621–1871 fanns det en stuteriverksamhet för att tillgodose de kungliga härarna med hästar till de ständiga krigen. Efter stuteriverksamheten startades en hingstdepå som fanns åren 1871–1956. Mellan 1868 och 1968 var också arméns Rid- & Körskola belägen på Strömsholm. På skolan undervisade man i ridning, krigsvetenskap, veterinärlära, hovbeslag, vapenföring och gymnastik.

Nuvarande Ridskolan Strömsholm grundlades år 1968. Dagens verksamhet är ett etablerat utbildnings-/utvecklingscentrum inom främst ridsport och Strömsholm är en av tre riksanläggningar i Sverige – de andra är Flyinge och Wången. Strömsholm är platsen där människor utbildas för att i sin tur utbilda hästar och människor. Här ges utbildningar för ridlärare, ridinstruktörer, brukshästkuskar, hovslagare och hästskötare samt talangfulla och elitsatsande ryttare på flera nivåer. Spetskompetens inom hoppning, dressyr och brukshästkörning är viktiga, liksom inom pedagogik, hästhållning, anläggningsdrift, ledarskap och forskning.

För mer information och program, se ovanstående PDF-inbjudan


Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.

Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…