KSLA har en bredd på kunskap och kompetens i vid bemärkelse då det gäller biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster som kan användas ”för samhällets gagn”. Hur arbetar och agerar vi framåt för att bidra med bästa möjliga kunskap för hur förlusten av biologisk mångfald kan stoppas och robusta ekosystem för framtiden kan återställas?
Endast för akademiens ledamöter.
I maj 2019 presenterade IPBES, som är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Situationen beskrivs som allvarlig, fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Drivkrafter som pekas ut är förstörda livsmiljöer, exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och föroreningar.
I december 2022 hölls det femtonde partsmötet för FN:s konvention om biologisk mångfald CBD, COP 15, i Montreal, Kanada. Parterna enades om ett nytt globalt ramverk och nya internationella mål för den biologiska mångfalden. De fyra övergripande målen till 2050 sätter ribban högt för det önskade tillståndet för biologisk mångfald, det hållbara nyttjandet, den rättvisa fördelningen av nyttor från genetiska resurser, och för finansieringen av genomförandet. En nationell strategi och handlingsplan för att uppnå de nya globala målen redovisas av Naturvårdsverket till regeringen 3 november 2023. Årets mångfaldskonferens 15 november, anordnad av SLU, fokuserar på det nya ramverket.
Vid överläggningen presenterar några av KSLA:s nyare ledamöter sina perspektiv på biologisk mångfald för att ge inspiration. Därefter har vi diskussioner i mindre grupper med fokus på biologisk mångfald och vad KSLA kan/bör fokusera på framåt. Detta för att bidra med bästa möjliga kunskap för såväl beslutsfattande som för konkreta åtgärder för att vända förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen.
Program kommer inom kort.
4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.
4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…
