Den globala livsmedelsförsörjningen – Är dagens produktionsmetoder och konsumtionsmönster hållbara i en värld med växande befolkning?

Akademisammankomst

Den globala livsmedelsförsörjningen – Är dagens produktionsmetoder och konsumtionsmönster hållbara i en värld med växande befolkning? Mer information
Mer information

Idag lider närmare en sjättedel av världens befolkning, runt en miljard människor, av kronisk undernäring och hunger. Det största antalet hungrande lever i Asien medan 40 procent av befolkningen i Afrika söder om Sahara lider av kronisk undernäring. År 1996 enades FAO:s medlemsländer om åtagandet att minska antalet hungriga med hälften till 2015, från dåvarande 800 miljoner till 400 miljoner. Detta mål når vi antagligen inte – för närvarande ökar hungern istället för att minska. Samtidigt är en miljard människor överviktiga p.g.a. felaktiga kost- och levnadsvanor.

I Sverige har vi råd att importera en allt större del av vår mat och vårt djurfoder från länder med lägre produktionskostnader och andra växtbetingelser. Detta ger välkomna exportintäkter och arbetstillfällen i många fattigare länder men väcker också frågor om Sveriges ansvar för sin egen och världens livsmedelsförsörjning.

På akademisammankomsten den 9 september kommer Lisa Sennerby Forsse, rektor på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) att inleda med att diskutera den globala produktionen av mat. Därefter talar Kjell Aleklett, professor på Uppsala universitet, om hur vi använder våra mark- och vattenresurser för mat och energi. Siste talare är Jakob Lundberg, systemekolog och ansvarig för FAO:s (FN:s Livsmedels- och Jordbruksorganisation) informationsverksamhet i de nordiska länderna. Han talar om vilka krav en uthållig naturresurshushållning och bevarad biologisk mångfald ställer på våra produktionsmetoder och konsumtionsmönster.

Moderator är Johan Kuylenstierna, samordnare för vattenfrågor inom FN. Han kommer att leda diskussionen om möjligheterna att på ett hållbart sätt förse en växande befolkning med livsmedel. Frågan om hur vi i Sverige bör agera för att ta vår del av ansvaret globalt och på hemmaplan kommer också att ventileras.


Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.

Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…