Hur gick det med djurhälsan, livsmedelssäkerheten och produktionen efter 20 år i EU?

Seminarium

Hur gick det med djurhälsan,
livsmedelssäkerheten och produktionen efter 20 år i EU?

För 20 år sedan arrangerade KSLA ett seminarium som behandlade de farhågor kring djurhälsa och livsmedelssäkerhet som restes när Sverige blev en del av EU. Hotet var den interna marknaden som sedan 1994 innebar ett fritt flöde av livsmedel och djur. Nu kan man konkludera att det gick bättre än befarat. Tyvärr ledde den fria konkurrensen i EU till en betydande nedgång för delar av den svenska djuruppfödningen och sekundärt också för dess industrier, vilket vi vill se på ur uppfödarnas och industrins verklighet

Vi vill också belysa orsakerna till dessa olika utfall.

  • För hälsofrågorna har troligen flera faktorer varit av betydelse, som att näringen tog ett ökat smittskyddsansvar, att Sverige beviljades tilläggsgarantier bl.a. för Salmonella, att vi genomförde bekämpningsprogram mot flera djursjukdomar och att vi uppgraderade nationella program för övervakning och kontroll som fungerade när PRRS och blåtunga utrotades.
  • För djuruppfödningen spelade naturligtvis anpassningen till den ofta väsentligt lägre ersättningsnivån inom EU initialt en avgörande roll, men också bl.a. kostnader för olika s.k. svenska mervärden.
  •  Vad kan vi lära av de senaste 20 åren?

Idag är smittläget i den svenska djuruppfödningen gott, men för zoonoser finns det flera utmaningar. Flera smittämnen och antibiotikaresistenta bakterier har dykt upp som nya problem, som Enterohemorragisk E. coli, EHEC hos nöt, ESBL hos fjäderfä och MRSA hos svin. Glädjande nog har dock antalet personer som insjuknat av Salmonella reducerats både i Sverige och i EU och det är sällsynt med utbrott i Sverige.

Vid seminariet vill vi också försöka identifiera utmaningarna under de kommande 20 åren för djurens hälsa och livsmedelssäkerhet för den svenska djuruppfödningen och hur dessa utmaningar skall hanteras.

 

För mer information och program, se ovanstående PDF-fil.


Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur utbildar akademin forskare och har vi en forskarutbildning som svarar upp mot behoven? Diskussion under ledning av KSLA:s Forskningsutskott.

Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur…

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i arbetet mot den ökande antimikrobiella resistensen?

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i…

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi och vad den kan innebära för svensk skogsnäring. Endast för ledamöter och särskilt inbjudna.

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi…

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to the presentations of our new international fellows and to take part in discussions on current issues from different parts of the world. Welcome to the KSLA!

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to…