Gäss, hjortar och jordbruk – vad gör vi med viltskadorna för miljardbelopp?

Akademisammankomst

Endast särskilt inbjudna och akademiledamöter.


Gäss, hjortar och jordbruk – vad gör vi med viltskadorna för miljardbelopp? Mer information

En ny rapport från SLU visar att de skador som vildsvin orsakade jordbruket kostade motsvarande 1,1 miljarder kronor år 2015. Listan på vilt som påverkar jordbruket kan göras lång, men för de andra viltslagen finns ingen samlad nationell beräkning, men gäss, svanar, tranor, dovhjort, kronhjort, älg och rådjur ger upphov till stora skador varje år.

Många lantbrukare får viltskador i sina grödor, men hur stor påverkan viltet har beror på vilka grödor som odlas och var i landet man bor. Viltskadornas omfattning varierar stort mellan olika gårdar. Viltet går på alla grödor, men på de flesta gårdar tar man numera hänsyn till valet av gröda när man planerar växtföljden. Det är till exempel mycket svårt att odla ärtor och potatis i områden med stora vildsvinsbestånd. Under 2017 blev viltskadepåverkan på jordbruket än högre – den blöta väderleken gav en utdragen skördesäsong och därmed fick viltet möjlighet att söka sin föda på åkrarna under en längre period. Det bekräftas de många spontana rapporter som Jordbruksverket fått i samband med lantbrukarnas skördeprognoser.

Överläggningsämnet ska ge en bild av nuläget i fråga om viltskador i jordbruket och peka på sätt att lösa problemet. Framtidens viltförvaltning behöver ta större hänsyn till viltets effekter på jord- och skogsbruk och balansera det mot viltets sociala och miljömässiga värden.

För mer information och program, se PDF-inbjudan.

 

 


Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.

Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…