Glyfosat i framtida svensk växtodling

Akademisammankomst

Endast för akademiledamöter och särskilt inbjudna.

Glyfosat i framtida svensk växtodling

Glyfosat introducerades i svensk växtodling 1975 och har sedan dess varit ett värdefullt insatsmedel för kemisk ogräskontroll. Samtidigt klämtar varningsklockorna – ett flertal ogräs har utvecklat resistens mot detta viktiga växtskyddsmedel och glyfosat förekommer också i våra vattendrag.

Användning av växtskyddsmedel med glyfosat förutsätter att den aktiva substansen är godkänd inom EU. Ett EU-beslut från hösten 2017 tillåter oss att använda produkter med glyfosat fram till den 15 december 2022. Fram till dess måste svenskt jordbruk noggrant följa utvecklingen och analysera konsekvensen av olika scenarier.

Glyfosat är den verksamma aktiva substansen i bl.a. olika Roundup-produkter. Dessa totalbekämpande ogräsmedel används för att bemästra ogräsproblematiken i öppen växtodling och i anslutning till vallbrott. På senare tid har glyfosatinsatser blivit viktiga för att kontrollera ogräsförekomsten i system med reducerad eller plöjningsfri odling.

Svensk växtodling bedrivs generellt på bra odlingsjordar och med god tillgång till vatten, men internationellt sett på små arealer. Idag råder tämligen olika förhållningssätt till en fortsatt användning av glyfosat bland EU:s medlemsländer. Politiska värderingar och ställningstaganden utgör en allt starkare kraft. Sverige och övriga nordiska länder har faktiska odlingsförhållanden som i flera avseenden kan göra oss mer beroende av fortsatta glyfosatinsatser än övriga EU-länder.

För mer information och program, se PDF-inbjudan.

.

 


Om ledarskap och självledarskap

8/3: Om hållbart ledarskap med nyinvalda ledamoten Kerstin Arnemo vid KSLA:s mentorskapsprogram 2023–2024 sista gemensamma inspirationseftermiddag.

Om ledarskap och självledarskap

8/3: Om hållbart ledarskap med nyinvalda ledamoten Kerstin Arnemo vid KSLA:s mentorskapsprogram…

Hållbart smittskydd

10/4: EU:s nya djurhälsolag trädde i kraft i april 2021 och syftar till att ge en högre grad av flexibilitet för att justeringar ska kunna göras i takt med att ny kunskap tas fram. Sverige har ett gott djurhälsoläge, men det utmanas. Exempel är fågelinfluensa och utbrottet av afrikansk svinpest. Välkommen till en angelägen diskussion på KSLA!

Hållbart smittskydd

10/4: EU:s nya djurhälsolag trädde i kraft i april 2021 och syftar…

IUFRO World Congress 2024 and the Nordic Input

6/3: The IUFRO World Congress 2024 is the largest global forest event in Northern Europe this decade. We are pleased to invite you to an open seminar at the academy focused on the Congress taking place this summer in Stockholm.

IUFRO World Congress 2024 and the Nordic Input

6/3: The IUFRO World Congress 2024 is the largest global forest event…

Svamparnas rike – osynligt men viktigt

14/3: Under de senaste åren har kunskaperna om svampar och dess betydelse för naturen och människan ökat och intresset för svamp är idag stort i samhället. Vad betyder svampen för KSLA:s frågor och dess näringar?

Svamparnas rike – osynligt men viktigt

14/3: Under de senaste åren har kunskaperna om svampar och dess betydelse…