Våra omgivningar – landskapet – ändrar sig ständigt. Snabbt som vid en skogsbrand eller långsammare när den biologiska mångfalden utarmas eller havet stiger på grund av klimatförändringarna. De senare, mindre uppenbara förändringarna är svåra att ta till sig för andra än experterna. Samtidigt är förståelsen för dessa förlopp viktig för att vi ska kunna agera och fatta medvetna och bra beslut.
Brukare och markägare söker ständigt ny kunskap och aktuella forskningsresultat för att kunna fatta bra beslut och bruka marken och landskapet på bästa sätt. Men de empiriska metoder som ofta används – man mäter och väger – fångar och beskriver bara till en del de komplicerade processer som pågår i en klimatstyrd värld där landskap och miljö påverkas av människan och hennes handlingar. Ibland är det också svårt att ta till sig empiriska resultat, och utifrån dessa agera på bästa sätt. Vad behöver vi veta, och vad vill vi veta? Forskarna tycks ibland tala för döva öron, till exempel om havsnivåhöjningarna – människor fortsätter att bygga hus i strandnära lägen. Listan på faktaresistens kan göras lång.
Intresset har ökat för alternativa sätt att ta fram kunskap om och beskriva landskapet, som ett komplement till empiriska resultat. Det kan tyda på värderingsförändringar i forskning och samhälle. Exempelvis efterfrågas numera humanistiska eller konstnärliga metoder av forskningsråd som Formas, för att utveckla kunskap i klimatfrågan. Det handlar om en kompletterande kunskap via kultur – bilder, drama eller människors berättelser. Vilka effekter får detta på vår förståelse av förändringarna i vår omgivning och hur vi värderar dem? Kan en utökad palett av metoder leda till bättre beslut om bruk, skydd och skötsel av landskapet?
Med avstamp i två olika arbetssätt, med de mycket små organismer som svampar utgör och de mycket stora kustlandskap som håller på att försvinna, diskuterar vi under dagens sammankomst hur olika typer av kunskap om miljö och landskap tas fram, värderas, och påverkar beslutsfattandet. Sverker Sörlin inleder med en kunskapshistorisk tillbakablick.
För mer information och program, se PDF-inbjudan
16/5: Välkommen på ett en kunskapsintensiv eftermiddag, där vi belyser frågeställningar kring lönsamhet i odlingssystemet.
16/5: Välkommen på ett en kunskapsintensiv eftermiddag, där vi belyser frågeställningar kring…
30–31 maj: Vi samverkande akademier går nu vidare i det gastronomiska utvecklingsarbetet genom att förstärka gastronomiska besöksmål och bidra till att utveckla nya attraktiva måltidsdestinationer i hela Sverige.
30–31 maj: Vi samverkande akademier går nu vidare i det gastronomiska utvecklingsarbetet…
22/5: Vi behöver bli bättre på att samverka kring vattenhushållning och hur vi hanterar vatten i landskapet. Seminariet innehåller både ett klimatperspektiv och olika exempel på samarbeten och arbetssätt som lyfter frågan om vatten och vattenhushållning från fältet och stadsplanen till en landskapsnivå.
22/5: Vi behöver bli bättre på att samverka kring vattenhushållning och hur…
27/5: Arbetsgruppens slutrapport tar upp resursförbrukningen, inklusive förbrukningen av fossil energi, i ett brett perspektiv, och presenteras vid detta seminarium.
27/5: Arbetsgruppens slutrapport tar upp resursförbrukningen, inklusive förbrukningen av fossil energi, i…