Våra omgivningar – landskapet – ändrar sig ständigt. Snabbt som vid en skogsbrand eller långsammare när den biologiska mångfalden utarmas eller havet stiger på grund av klimatförändringarna. De senare, mindre uppenbara förändringarna är svåra att ta till sig för andra än experterna. Samtidigt är förståelsen för dessa förlopp viktig för att vi ska kunna agera och fatta medvetna och bra beslut.
Brukare och markägare söker ständigt ny kunskap och aktuella forskningsresultat för att kunna fatta bra beslut och bruka marken och landskapet på bästa sätt. Men de empiriska metoder som ofta används – man mäter och väger – fångar och beskriver bara till en del de komplicerade processer som pågår i en klimatstyrd värld där landskap och miljö påverkas av människan och hennes handlingar. Ibland är det också svårt att ta till sig empiriska resultat, och utifrån dessa agera på bästa sätt. Vad behöver vi veta, och vad vill vi veta? Forskarna tycks ibland tala för döva öron, till exempel om havsnivåhöjningarna – människor fortsätter att bygga hus i strandnära lägen. Listan på faktaresistens kan göras lång.
Intresset har ökat för alternativa sätt att ta fram kunskap om och beskriva landskapet, som ett komplement till empiriska resultat. Det kan tyda på värderingsförändringar i forskning och samhälle. Exempelvis efterfrågas numera humanistiska eller konstnärliga metoder av forskningsråd som Formas, för att utveckla kunskap i klimatfrågan. Det handlar om en kompletterande kunskap via kultur – bilder, drama eller människors berättelser. Vilka effekter får detta på vår förståelse av förändringarna i vår omgivning och hur vi värderar dem? Kan en utökad palett av metoder leda till bättre beslut om bruk, skydd och skötsel av landskapet?
Med avstamp i två olika arbetssätt, med de mycket små organismer som svampar utgör och de mycket stora kustlandskap som håller på att försvinna, diskuterar vi under dagens sammankomst hur olika typer av kunskap om miljö och landskap tas fram, värderas, och påverkar beslutsfattandet. Sverker Sörlin inleder med en kunskapshistorisk tillbakablick.
För mer information och program, se PDF-inbjudan
4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.
4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…
