Jordbrukets metanutsläpp – hur stora och hur viktiga är de?

Seminarium

Jordbrukets metanutsläpp – hur stora och hur viktiga är de? Mer information

Metan har plats nummer två i utsläppsligan av världens växthusgaser. Enligt den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel IPCC har metan bidragit med 16 procent av de totala utsläppen under de första tio åren på 2000-talet. Under denna period stod koldioxid för 76 procent av växthusgasutsläppen.

Metanutsläppen kopplar särskilt till jordbruket och matproduktionen. Viktiga källor är idisslarnas foderomsättning, risodling och hantering/lagring av organiska restflöden såsom stallgödsel och matavfall. Metanbildningen hos dessa källor sker genom mikrobiella processer vilket gör det svårt att finna teknologier som kan ge kraftiga utsläppsreduktioner. Detta i motsats till energisystemet. Exempelvis så leder en substitution av fossilbaserad elproduktion till vindbaserad elproduktion till stora utsläppsminskningar.

I detta eftermiddagsseminarium fördjupar vi oss i matproduktionens metanutsläpp med fokus på idisslarnas bidrag och möjliga åtgärder för att minska utsläppen. En viktig fråga som tas upp vid seminariet är hur man kan jämföra klimateffekten hos metan, som är en kortlivad växthusgas, med koldioxid, som är en långlivad växthusgas. Seminariet avslutas med paneldiskussion där inbjudna representanter från myndigheter och organisationer får reflektera över frågan och diskutera strategier för minskade utsläpp från svenskt jordbruk.

Program finns i bifogad pdf.


Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.

Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…