Övergödningen av vattendrag, sjöar och kustvatten är ett allvarligt miljöproblem. Sedan utsläppen från de kommunala reningsverken minskat kraftigt är idag det diffusa läckaget från jordbruksmark tillsammans med enskilda avlopp huvudkällorna till den antropogena närsaltbelastningen av ytvattnet i södra Sverige.
Hur mår vattnet i våra jordbruksbygder? Det finns mätserier som pågått i flera decennier och i olika skalor, där vi kan följa hur vattenkvaliteten förändras. Främst gäller det kväve- och fosforhalt i vattnet, som är förhållandevis lätt att mäta. För biologiska parametrar, som är betydligt svårare att mäta, är mätserierna ännu så länge begränsande. Ändå är det just de verkliga ekologiska förbättringarna som är det viktiga i slutändan, vilket gör dessa mätningar särskilt intressanta. Mätserierna är avgörande för förståelsen för hur vi ska arbeta med att klara tidtabellen för de mål som satts inom exempelvis EU:s ramdirektiv för vatten. Mätningar i den mindre skalan, som enskilda åkrar eller små vattendrag, visar ofta på snabb förbättring av vattenkvaliteten efter åtgärder. I den stora skalan, som sjöar och flodmynningar, sker förändringarna betydligt långsammare. Här krävs hänsyn till fördröjningsmekanismer av olika slag för att tolka det som sker.
Med tyngdpunkt på övergödning bjuder KSLA in forskare, uppdragsgivare för forskning, tjänstemän och förtroendevalda vid myndigheter, organisationer och departement till ett seminarium. Vi diskuterar erfarenheter kring de senaste 20 årens vattenvårdsstudier i jordbruket och hur effekter av olika åtgärder följs upp för att öka kunskapen kring hur vattenkvaliteten kan förbättras.
9.30 Välkomna! Åke Barklund, Akademisekreterare och VD, KSLA
9.40 Från åtgärd på åkern till effekt i vattenmiljön. Metoder för att ta hänsyn till fördröjningsmekanismerna Gia Destouni, Stockholms universitet
10.10 Kiselalger i vattendrag – en biologisk parameter som kan ge värdefulla mätserier Maria Kahlert, SLU
10.40 Kaffe
11.10 Odlingsåtgärder för minskat näringsläckage på kort och lång sikt. Resultat från fältförsök Helena Aronsson, SLU
11.40 Aktuella kväve- och fosfortrender i vatten från fält hos lantbrukare baserat på 14-dagarsobservationer Gunnar Torstensson, Barbro Ulén, Claudia von Brömssen och Göran Johansson, SLU
12.20 Lunch
13.20 Närsaltkoncentrationer och trender i små typområden för jordbruksmark Katarina Kyllmar, SLU
13.50 Närsaltskoncentrationer och trender i jordbruksdominerade större vattendrag Jens Fölster, SLU
14.20 Kaffe
14.40 Beräkningar av näringsläckaget från svensk åkermark Holger Johnsson, SLU
15.10 Närsaltskoncentrationer och trender i vattendrag kring Östersjön Marianne Bechmann, Bioforsk, Norge
15.40–16.15 Diskussion
16/10: Växtnoden har gett AgriFood Centre vid Lunds universitet i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av konsekvenser av att avstå från genredigering med två exempel i potatis. Rapporten presenteras och analyseras vid seminariet
16/10: Växtnoden har gett AgriFood Centre vid Lunds universitet i uppdrag att…
31/10: Odlingssystemutveckling i praktiken – erfarenheter från lantbrukare, rådgivare och forskare. Ett samarbete mellan KSLA, SLU Partnerskap Alnarp och Jordbrukstekniska föreningen.
31/10: Odlingssystemutveckling i praktiken – erfarenheter från lantbrukare, rådgivare och forskare. Ett…
12/10: Kritiken mot svenskt skogsbruk har främst handlat om biologisk mångfald och hur skogen ska brukas för att minska klimatförändringarna. En projektgrupp inom KSLA har utarbetat en lista med 39 mer eller mindre realistiska förslag hur det praktiska skogsbruket kan förändras. Detta diskuteras vid Skogsavdelningens överläggning.
12/10: Kritiken mot svenskt skogsbruk har främst handlat om biologisk mångfald och…
5/10: Konsekvenser som kan uppstå i ett samhällsekonomiskt perspektiv med anledning av EU:s Gröna given diskuteras vid detta rundabordssamtal för särskilt inbjudna.
5/10: Konsekvenser som kan uppstå i ett samhällsekonomiskt perspektiv med anledning av…
