Långa mätserier och beräkningar av växtnäringsläckaget från svensk åkermark

Långa mätserier och beräkningar av växtnäringsläckaget från svensk åkermark

Hur ser trenderna ut och hur kan vi koppla åtgärder till effekter i vattenmiljön?

Övergödningen av vattendrag, sjöar och kustvatten är ett allvarligt miljöproblem. Sedan utsläppen från de kommunala reningsverken minskat kraftigt är idag det diffusa läckaget från jordbruksmark tillsammans med enskilda avlopp huvudkällorna till den antropogena närsaltbelastningen av ytvattnet i södra Sverige.

Hur mår vattnet i våra jordbruksbygder? Det finns mätserier som pågått i flera decennier och i olika skalor, där vi kan följa hur vattenkvaliteten förändras. Främst gäller det kväve- och fosforhalt i vattnet, som är förhållandevis lätt att mäta. För biologiska parametrar, som är betydligt svårare att mäta, är mätserierna ännu så länge begränsande.  Ändå är det just de verkliga ekologiska förbättringarna som är det viktiga i slutändan, vilket gör dessa mätningar särskilt intressanta. Mätserierna är avgörande för förståelsen för hur vi ska arbeta med att klara tidtabellen för de mål som satts inom exempelvis EU:s ramdirektiv för vatten. Mätningar i den mindre skalan, som enskilda åkrar eller små vattendrag, visar ofta på snabb förbättring av vattenkvaliteten efter åtgärder. I den stora skalan, som sjöar och flodmynningar, sker förändringarna betydligt långsammare. Här krävs hänsyn till fördröjningsmekanismer av olika slag för att tolka det som sker.

Med tyngdpunkt på övergödning bjuder KSLA in forskare, uppdragsgivare för forskning, tjänstemän och förtroendevalda vid myndigheter, organisationer och departement till ett seminarium. Vi diskuterar erfarenheter kring de senaste 20 årens vattenvårdsstudier i jordbruket och hur effekter av olika åtgärder följs upp för att öka kunskapen kring hur vattenkvaliteten kan förbättras.

Program 

9.30  Välkomna! 
Åke Barklund, Akademisekreterare och VD, KSLA

  9.40  Från åtgärd på åkern till effekt i vattenmiljön. Metoder för att ta hänsyn till fördröjningsmekanismerna
Gia Destouni, Stockholms universitet

10.10  Kiselalger i vattendrag – en biologisk parameter som kan ge värdefulla mätserier
Maria Kahlert, SLU

10.40  Kaffe

11.10   Odlingsåtgärder för minskat näringsläckage på kort och lång sikt. Resultat från fältförsök
Helena Aronsson, SLU

11.40  Aktuella kväve- och fosfortrender i vatten från fält hos lantbrukare baserat på 14-dagarsobservationer
Gunnar Torstensson, Barbro Ulén, Claudia von Brömssen och Göran Johansson, SLU

12.20   Lunch 

 13.20  Närsaltkoncentrationer och trender i små typområden för jordbruksmark
Katarina Kyllmar, SLU

13.50   Närsaltskoncentrationer och trender i jordbruksdominerade större vattendrag
Jens Fölster, SLU 

14.20   Kaffe

14.40  Beräkningar av näringsläckaget från svensk åkermark
Holger Johnsson, SLU

15.10  Närsaltskoncentrationer och trender i vattendrag kring Östersjön
Marianne Bechmann, Bioforsk, Norge

15.40–16.15  Diskussion