Miljögifterna i Östersjön minskar – ska vi äta mer Östersjöfisk?

Seminarium

För folkhälsan är det viktigt att konsumtionen av fisk ökar. Men hur ska det gå till? Vi blir allt fler människor och världens fiskresurser är redan hårt utnyttjade. Kan vi fortsätta att begränsa konsumtionen av Östersjöfisk? Gör miljögifter fortfarande denna fisk ohälsosam? Eller har halterna av miljögifter minskat så mycket att vi kan öka konsumtionen?


Miljögifterna i Östersjön minskar – ska vi äta mer Östersjöfisk? Mer information
Mer information

I över ett halvt sekel har det varit känt att fiskar från Östersjön kan innehålla så höga halter av miljögifter att de skadat sälar och rovfåglar som är storkonsumenter av fisk. Det finns även rapporter om negativa effekter på oss människor. Därför finns råd om att vi ska avstå eller begränsa konsumtionen av vissa Östersjöfiskar. Det finns konsumenter som av rädsla helt avstår från att äta Östersjöfisk.

En minskad efterfrågan på Östersjöfisk har slagit mot det småskaliga, kustnära yrkesfisket som uteslutande bedrivs för fångst av konsumtionsfisk. Det effektiva storskaliga fisket, som till övervägande del fångar fisk som används som industriråvara, har inte påverkats på motsvarande sätt utan i stället expanderat. Detta fiske sysselsätter emellertid förhållandevis få personer och bidrar i mindre utsträckning till att skapa ekonomiska värden i kustbygderna.

Under de senaste decennierna har halterna av många miljögifter minskat påtagligt, vilket resulterat i stora ökningar av antalet sälar och havsörnar. En mycket tydlig minskning av gifthalten har också registrerats i ett av våra viktigaste livsmedel – modersmjölken. Hur ska vi se på den aktuella miljögiftsituationen i Östersjön?

Seminariet arrangeras av KSLA:s Östersjökommitté, vars mål är att belysa utmaningar och möjligheter för vitalisering och förnyelse av Östersjöns kustbygder med fokus på ett rikt näringsliv grundat på hållbart brukande av kustens naturresurser på land och i vatten.

Välkommen!

 

Till artikel om seminariet i KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022.


Försäkringslösningar för grödskador

25/3: Det svenska jordbruket möter ett ökande antal komplexa risker till följd av ett klimat i förändring och prismässigt alltmer volatila jordbruksråvarumarknader. Rundabordssamtal för särskilt inbjudna.

Försäkringslösningar för grödskador

25/3: Det svenska jordbruket möter ett ökande antal komplexa risker till följd…

Vårexkursion till Barksätter

16/5: Vårens sista sammankomst går i år till akademiens donationsgård Barksätter, vid sjön Bjälken i Östra Vingåkers socken, 3 km utanför Katrineholm.

Vårexkursion till Barksätter

16/5: Vårens sista sammankomst går i år till akademiens donationsgård Barksätter, vid…

Om ledarskap och självledarskap

8/3: Om hållbart ledarskap med nyinvalda ledamoten Kerstin Arnemo vid KSLA:s mentorskapsprogram 2023–2024 sista gemensamma inspirationseftermiddag.

Om ledarskap och självledarskap

8/3: Om hållbart ledarskap med nyinvalda ledamoten Kerstin Arnemo vid KSLA:s mentorskapsprogram…

Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt

10/4: EU:s nya djurhälsolag trädde i kraft i april 2021 och syftar till att ge en högre grad av flexibilitet för att justeringar ska kunna göras i takt med att ny kunskap tas fram. Sverige har ett gott djurhälsoläge, men det utmanas. Exempel är fågelinfluensa och utbrottet av afrikansk svinpest. Välkommen till en angelägen diskussion på KSLA!

Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt

10/4: EU:s nya djurhälsolag trädde i kraft i april 2021 och syftar…