Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning

Akademisammankomst

Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning Mer information
Mer information

Hur ska den tryggas?

Sammankomst för akademiledamöter och särskilt inbjudna.

Skogsbruket och skogsindustrins förutsättningar och driftsformer förändras ständigt. Ny teknik och nya produkter utvecklas samtidigt som industrins krav på råvaran blir alltmer sofistikerad. Detta medför behov av kompetens som tidigare inte efterfrågats.

Den högre skogliga utbildningen i Sverige har varit starkt knuten till en sammanhållande yrkes-utbildning av skogstekniker, skogsmästare och jägmästare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I Norge och Danmark finns inte längre en jägmästarutbildning. I Tyskland är den klassiska skogliga utbildningen under förändring och i Nordamerika sker skoglig utbildning ofta utanför ett sammanhållet program. I Sverige kan man idag vid flera högskolor och universitet läsa likartade kurser i biologi, teknik och ekonomi som ges vid de skogliga programmen vid SLU. Utbildningsformerna och de tekniska hjälpmedlen förändras i snabb takt vilket medför nya förutsättningar för utbildning t.ex. distansundervisning.

Är dagens skogliga utbildning i Sverige anpassad till näringens behov? Är det bra att ha den högre skogliga utbildningen utformad som en samlad yrkesutbildning vid ett universitet (SLU)? Detta är frågor som behöver diskuteras då näringen är starkt beroende av att den framtida kompetens-försörjningen tryggas.

Program

15.00  Kaffe i Oscars källare

15.30  Formell sammankomst

15.45
– Strategin för utbildningen vid SLU:s skogliga fakultet  Tomas Lundmark, Dekanus, Skogsfakulteten SLU
– Flexibelt lärandekoncept i sydsvensk skoglig utbildning  Erika Olofsson, Programansvarig Skog och Trä, Linnéuniversitetet
– Vilken kompetens behöver skogsbruket?  Sune Nilsson, Personalchef, Mellanskog
– Diskussion och avslutning  Linda Hedlund

18.00  Ärtsupé


Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.

Förutsättningar och utmaningar för renskötselns framtid

4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…