Trädgårdsarbete är den vanligaste fritidssysselsättningen utomhus efter promenader och berör miljontals människor i Sverige. Ungefär 6,6 miljoner människor eller ungefär två tredjedelar av landets befolkning har tillgång till en trädgård! Vanligaste är trädgården vid hemmet eller fritidshuset, men vi odlar även på kolonilotter, balkonger, fönsterbrädor eller i olika former av gemensamhets- och stadsodlingsprojekt.
Hur trädgårdarna gestaltas, värderas och används är individuellt. För många finns en önskan om en trivsam, funktionell och stimulerande inramning till bostaden. Prydnadsväxter är prioriterade men hela 88 procent av landets hushåll odlar även något ätbart. Ungefär 3 miljoner människor i befolkningen är uttalat intresserade av trädgårdsarbetet och intresset ökar med åldern.
Att vi mår bra av och uppskattar grönska är vedertaget och trädgårdsterapi används som rehabiliteringsform vid psykisk utmattning. Men hur viktiga landets trädgårdar är för friskvård och som förebyggande hälsovård är mindre utforskat. En mera lättillgänglig grön resurs, för både avkoppling, arbete och produktion, än våra egna trädgårdar, är svår att hitta.
Hur omfattande fritidsodlingen är, vad trädgårdarna betyder för innehavaren och vad de bidrar med till folkhälsan är temat för dagens seminarium. Seminariet arrangeras av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i samarbete med FritidsOdlingens Riksorganisation.
Moderator: Elisabeth Svalin Gunnarsson, Trädgårdsskribent, Kulturträdgården
Med reservation för programändringar
16/10: Växtnoden har gett AgriFood Centre vid Lunds universitet i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av konsekvenser av att avstå från genredigering med två exempel i potatis. Rapporten presenteras och analyseras vid seminariet
16/10: Växtnoden har gett AgriFood Centre vid Lunds universitet i uppdrag att…
31/10: Odlingssystemutveckling i praktiken – erfarenheter från lantbrukare, rådgivare och forskare. Ett samarbete mellan KSLA, SLU Partnerskap Alnarp och Jordbrukstekniska föreningen.
31/10: Odlingssystemutveckling i praktiken – erfarenheter från lantbrukare, rådgivare och forskare. Ett…
12/10: Kritiken mot svenskt skogsbruk har främst handlat om biologisk mångfald och hur skogen ska brukas för att minska klimatförändringarna. En projektgrupp inom KSLA har utarbetat en lista med 39 mer eller mindre realistiska förslag hur det praktiska skogsbruket kan förändras. Detta diskuteras vid Skogsavdelningens överläggning.
12/10: Kritiken mot svenskt skogsbruk har främst handlat om biologisk mångfald och…
5/10: Konsekvenser som kan uppstå i ett samhällsekonomiskt perspektiv med anledning av EU:s Gröna given diskuteras vid detta rundabordssamtal för särskilt inbjudna.
5/10: Konsekvenser som kan uppstå i ett samhällsekonomiskt perspektiv med anledning av…
