Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel – ett verktyg för företags- och landsbygdsutveckling i Sverige?

En viktig strategi för att främja tillväxten på landsbygden i andra EU-länder har varit att ursprungsmärka (”certifiera”) lokalt producerade livsmedel enligt ett system som utvecklats inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Märkningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning”

(SUB), ”Skyddad geografisk beteckning”(SGB) och ”Garanterad traditionell specialitet” (GTS) har med framgång använts inom EU för att främja lönsamheten i enskilda landsbygdsföretag.

Medan bland annat Italien har ett par hundra ursprungsmärkta livsmedel, varav Prosciutto di Parma (parmaskinka) och Parmigiano Reggiano (parmesanost) hör till de mest kända, finns i Sverige bara enstaka produkter med skyddat namn. Svecia, Skånsk spettkaka respektive Bruna

bönor från Öland är SGB-registrerade; Hushållsost och Falukorv får märkas med GTS medan endast Kalix löjrom hittills fått rätt till SUB-certifiering, d v s den som innebär högst krav, men också starkast skydd.

Många frågar sig varför det har gått så trögt i Sverige. Kan ursprungsmärkningen även här bli ett verktyg för ökad lönsamhet hos svenska landsbygdsföretag och därmed bidra till landsbygdsutveckling i Sverige? Under ett heldagsseminarium kommer forskare, rådgivare, lantbrukare och företrädare för konsumenter och myndigheter att diskutera vad EU-märkning innebär för konsumenter och producenter; hur certifieringen genomförs och vilka möjligheter den medför.

Seminariet arrangeras i samarbete mellan Södertörns högskola, KK-stiftelsen, Hushållningssällskapens Förbund och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (KSLA). Moderator är AnnHelen Meyer von Bremen.

Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel – ett verktyg för företags- och landsbygdsutveckling i Sverige?

Publicerad 12 december, 2010

Kommande aktiviteter

Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur utbildar akademin forskare och har vi en forskarutbildning som svarar upp mot behoven? Diskussion under ledning av KSLA:s Forskningsutskott.

Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur…

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i arbetet mot den ökande antimikrobiella resistensen?

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i…

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi och vad den kan innebära för svensk skogsnäring. Endast för ledamöter och särskilt inbjudna.

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi…

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to the presentations of our new international fellows and to take part in discussions on current issues from different parts of the world. Welcome to the KSLA!

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to…