Vem bestämmer över viltet?

Workshop

Endast för särskilt inbjudna.


Vem bestämmer över viltet? Mer information
Mer information

Svensk viltförvaltning är i många avseenden unik. Rovdjuren förvaltas i huvudsak av myndigheter, medan klövviltet förvaltas främst genom frivillig samverkan mellan markägare och jägare. Förvaltningen av flyttande arter som gäss och tranor behöver å sin sida samordnas internationellt, medan småviltet oftast förvaltas av markägarna själva. Att viltförvaltningen innehåller alltifrån så kallad toppstyrning till frivilliga initiativ av enskilda markägare och jägare skapar utmaningar.

Mot bakgrund av dessa utmaningar har KSLA inrättat en viltförvaltningskommitté med uppdrag att beskriva och ge en överblick av den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter, och då särskilt förutsättningarna och förmågan att hantera mål- och intressekonflikter. Avsikten är att bidra till utformandet av förbättrade processer och metoder för förvaltningen av vilt i skogs- och jordbrukslandskapet.

En ständigt återkommande fråga vid kommitténs seminarier och möten är vem som egentligen bestämmer/har rådighet över viltet? Det har visat sig att frågan inte är helt enkel att besvara. Svaret varierar beroende på vilken art eller grupp av arter det rör sig om och antalet samt vilken skala eller samhällsnivå som är berörd. När man jämför med andra länder visar det sig också att synen på vem eller vilka som har rådighet över viltet varierar. I vissa länder är viltet en offentlig angelägenhet, i andra länder är det i privat ägo. En central fråga, inte minst inför framtiden, är vilken betydelse rådigheten – eller snarare vem eller vilka som har rådighet över viltet – har för möjligheterna att till exempel styra eller reglera viltpopulationer nu och i framtiden.

KSLA arrangerar den 10 november ett rundabordssamtal i syfte att diskutera denna komplexa fråga, och gemensamt identifiera styrkor och svagheter i den nuvarande lagstiftningen och den svenska viltförvaltningsmodellen, samt hur lagar och regler tillämpas och omsätts i praktiken. Vi kommer också att diskutera, givet framtida utmaningar, eventuella behov av att justera rådigheten. Här tittar vi inte minst på hur våra grannländer utformat rådigheten över viltet i sina respektive länder.

 


Högtidssammankomst 2024/Commemorative Meeting 2024

28/1: Högtidssammankomsten hålls på Stockholms stadshus den 28 januari 2024. The Commemorative Meeing is held on 28 January, 2024 in Stockholm City Hall.

Högtidssammankomst 2024/Commemorative Meeting 2024

28/1: Högtidssammankomsten hålls på Stockholms stadshus den 28 januari 2024. The Commemorative…

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.

Äta bör man annars dör man

8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!

Kunskaper, erfarenheter, idéer och nätverk – ledamöterna viktigaste resursen

14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.

Pollinatörer och pollination i jordbrukslandskapet – vad vet vi och vad kan vi göra?

13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…