Vem bestämmer över viltet?

Workshop

Endast för särskilt inbjudna.


Vem bestämmer över viltet? Mer information
Mer information

Svensk viltförvaltning är i många avseenden unik. Rovdjuren förvaltas i huvudsak av myndigheter, medan klövviltet förvaltas främst genom frivillig samverkan mellan markägare och jägare. Förvaltningen av flyttande arter som gäss och tranor behöver å sin sida samordnas internationellt, medan småviltet oftast förvaltas av markägarna själva. Att viltförvaltningen innehåller alltifrån så kallad toppstyrning till frivilliga initiativ av enskilda markägare och jägare skapar utmaningar.

Mot bakgrund av dessa utmaningar har KSLA inrättat en viltförvaltningskommitté med uppdrag att beskriva och ge en överblick av den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter, och då särskilt förutsättningarna och förmågan att hantera mål- och intressekonflikter. Avsikten är att bidra till utformandet av förbättrade processer och metoder för förvaltningen av vilt i skogs- och jordbrukslandskapet.

En ständigt återkommande fråga vid kommitténs seminarier och möten är vem som egentligen bestämmer/har rådighet över viltet? Det har visat sig att frågan inte är helt enkel att besvara. Svaret varierar beroende på vilken art eller grupp av arter det rör sig om och antalet samt vilken skala eller samhällsnivå som är berörd. När man jämför med andra länder visar det sig också att synen på vem eller vilka som har rådighet över viltet varierar. I vissa länder är viltet en offentlig angelägenhet, i andra länder är det i privat ägo. En central fråga, inte minst inför framtiden, är vilken betydelse rådigheten – eller snarare vem eller vilka som har rådighet över viltet – har för möjligheterna att till exempel styra eller reglera viltpopulationer nu och i framtiden.

KSLA arrangerar den 10 november ett rundabordssamtal i syfte att diskutera denna komplexa fråga, och gemensamt identifiera styrkor och svagheter i den nuvarande lagstiftningen och den svenska viltförvaltningsmodellen, samt hur lagar och regler tillämpas och omsätts i praktiken. Vi kommer också att diskutera, givet framtida utmaningar, eventuella behov av att justera rådigheten. Här tittar vi inte minst på hur våra grannländer utformat rådigheten över viltet i sina respektive länder.

 


Årets viltmatdag

19/8: Vad kan lite vilt göra på tallriken och var är det vilda i svensk livsmedelsstrategi diskuteras bland annat vid årets Viltmatdag där också vinnaren av utmärkelsen ”Årets Viltmatkrog” presenteras.

Årets viltmatdag

19/8: Vad kan lite vilt göra på tallriken och var är det…

En svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin

13/10: Är det dags för en svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin för en mer robust livsmedelsförsörjning? Frågan diskuteras vid Jordbruksavdelningens höstöverläggning.

En svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin

13/10: Är det dags för en svensk växtnäringsstrategi som en del av…

S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden, och Jorden

27/9: Mer mat och mångfald från mindre mark, med mindre insatser och mindre miljö- och klimatpåverkan. Välkomna till seminariet ”S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden, och Jorden”.

S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden, och Jorden

27/9: Mer mat och mångfald från mindre mark, med mindre insatser och…

Plant Breeding – The key to food security and improved foods

26 Oct: This Bertebos Seminar has its focus on plant breeding applications to ensure increased food security in low-income countries and is arranged by the 2022 Prize Laureate, professor Rodomiro Ortiz.

Plant Breeding – The key to food security and improved foods

26 Oct: This Bertebos Seminar has its focus on plant breeding applications…