I den senaste skogspolitiska propositionen ägnas betydande uppmärksamhet åt möjligheterna att öka tillväxten och därmed biomassaproduktionen i våra skogar.
Riskerar vi med ett förstärkt volymproduktionsfokus att glömma kvalitetsaspekterna? Och vad är kvalitet? Man brukar säga att det är egenskaper som någon är beredd att betala för. I skogsnäringen har vi kanske en tendens att tänka linjärt, och mena att sådana råvaruegenskaper som är värdefulla idag, också kommer att vara de man vill betala för i framtiden. Men, är det så säkert?
Våra långa omloppstider gör frågan än knepigare. Den skog som skall slutavverkas om, säg 20 år, är medelålders redan idag och kan inte danas så mycket mer. Och de skogar som kan formas genom dagens och morgondagens åtgärder, blir avverkningsmogna först mot senare delen av seklet.
Dels kan vi dana skogen så att många framtida förädlingsmöjligheter står till buds och låta framtiden bestämma. Det går att jäsa alkohol av specialtimmer om det betalar sig bäst. Det är betydligt svårare att göra högklassigt snickerivirke av krokiga, kvistiga stockar. Dels kan vi se oss omkring i världen och konstatera att många av våra framtida konkurrenter kommer att snabbt kunna odla det vi idag kallar massaved, men att långsam skogstillväxt som rätt skött ger rakt, finkvistigt virke med jämna smala årsringar kommer att bli unikt.
Syftet med dagens seminarium är att illustrera komplexiteten och utmaningen i att anlägga och sköta den svenska skogen för framtida handlingsfrihet. Detta exemplifieras genom att reflektera över vilka råvaruegenskaper som framtida kunder kan komma att efterfråga på medellång respektive lång sikt, ställt emot bedömningar i vad mån skogen kan tillgodose önskemålen.
Vi har därför inbjudit kvalificerade representanter för tre olika skogsindustrigrenar att ”lägga beställningar” för 2030 respektive 2080, och tre företrädare för olika ”leverantörsled” att svara på beställningarna. Experterna kommer naturligtvis att luta sig mot fakta och befintliga kunskaper, men de har också stora frihetsgrader att ta ut svängarna och spekulera u.p.a.
4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det finns betesmark för renarna under alla tider av året. Samtidigt finns det många andra markanvändare och intressen på de marker där renskötsel bedrivs. Rundabordssamtal på KSLA inför ett senare seminarium i frågan.
4/12: Renskötsel bedrivs på stora arealer och är beroende av att det…
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…