Vilka virkesegenskaper kommer framtida kunder att efterfråga – och vad kan skogen leverera?

Seminarium

Vilka virkesegenskaper kommer framtida kunder att efterfråga – och vad kan skogen leverera? Mer information

I den senaste skogspolitiska propositionen ägnas betydande uppmärksamhet åt möjligheterna att öka tillväxten och därmed biomassaproduktionen i våra skogar.

Riskerar vi med ett förstärkt volymproduktionsfokus att glömma kvalitetsaspekterna? Och vad är kvalitet? Man brukar säga att det är egenskaper som någon är beredd att betala för. I skogsnäringen har vi kanske en tendens att tänka linjärt, och mena att sådana råvaruegenskaper som är värdefulla idag, också kommer att vara de man vill betala för i framtiden. Men, är det så säkert?

Våra långa omloppstider gör frågan än knepigare. Den skog som skall slutavverkas om, säg 20 år, är medelålders redan idag och kan inte danas så mycket mer. Och de skogar som kan formas genom dagens och morgondagens åtgärder, blir avverkningsmogna först mot senare delen av seklet.

Dels kan vi dana skogen så att många framtida förädlingsmöjligheter står till buds och låta framtiden bestämma. Det går att jäsa alkohol av specialtimmer om det betalar sig bäst. Det är betydligt svårare att göra högklassigt snickerivirke av krokiga, kvistiga stockar. Dels kan vi se oss omkring i världen och konstatera att många av våra framtida konkurrenter kommer att snabbt kunna odla det vi idag kallar massaved, men att långsam skogstillväxt som rätt skött ger rakt, finkvistigt virke med jämna smala årsringar kommer att bli unikt.

Syftet med dagens seminarium är att illustrera komplexiteten och utmaningen i att anlägga och sköta den svenska skogen för framtida handlingsfrihet. Detta exemplifieras genom att reflektera över vilka råvaruegenskaper som framtida kunder kan komma att efterfråga på medellång respektive lång sikt, ställt emot bedömningar i vad mån skogen kan tillgodose önskemålen.

Vi har därför inbjudit kvalificerade representanter för tre olika skogsindustrigrenar att ”lägga beställningar” för 2030 respektive 2080, och tre företrädare för olika ”leverantörsled” att svara på beställningarna. Experterna kommer naturligtvis att luta sig mot fakta och befintliga kunskaper, men de har också stora frihetsgrader att ta ut svängarna och spekulera u.p.a.


Årets viltmatdag

19/8: Vad kan lite vilt göra på tallriken och var är det vilda i svensk livsmedelsstrategi diskuteras bland annat vid årets Viltmatdag där också vinnaren av utmärkelsen ”Årets Viltmatkrog” presenteras.

Årets viltmatdag

19/8: Vad kan lite vilt göra på tallriken och var är det…

En svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin

13/10: Är det dags för en svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin för en mer robust livsmedelsförsörjning? Frågan diskuteras vid Jordbruksavdelningens höstöverläggning.

En svensk växtnäringsstrategi som en del av den nationella livsmedelsstrategin

13/10: Är det dags för en svensk växtnäringsstrategi som en del av…

S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden, och Jorden

27/9: Mer mat och mångfald från mindre mark, med mindre insatser och mindre miljö- och klimatpåverkan. Välkomna till seminariet ”S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden, och Jorden”.

S.O.S. Sustain Our Soils! Om ett hållbart jordbruk för jorden, och Jorden

27/9: Mer mat och mångfald från mindre mark, med mindre insatser och…

Plant Breeding – The key to food security and improved foods

26 Oct: This Bertebos Seminar has its focus on plant breeding applications to ensure increased food security in low-income countries and is arranged by the 2022 Prize Laureate, professor Rodomiro Ortiz.

Plant Breeding – The key to food security and improved foods

26 Oct: This Bertebos Seminar has its focus on plant breeding applications…