Vilka virkesegenskaper kommer framtida kunder att efterfråga – och vad kan skogen leverera?

Seminarium

Vilka virkesegenskaper kommer framtida kunder att efterfråga – och vad kan skogen leverera? Mer information

I den senaste skogspolitiska propositionen ägnas betydande uppmärksamhet åt möjligheterna att öka tillväxten och därmed biomassaproduktionen i våra skogar.

Riskerar vi med ett förstärkt volymproduktionsfokus att glömma kvalitetsaspekterna? Och vad är kvalitet? Man brukar säga att det är egenskaper som någon är beredd att betala för. I skogsnäringen har vi kanske en tendens att tänka linjärt, och mena att sådana råvaruegenskaper som är värdefulla idag, också kommer att vara de man vill betala för i framtiden. Men, är det så säkert?

Våra långa omloppstider gör frågan än knepigare. Den skog som skall slutavverkas om, säg 20 år, är medelålders redan idag och kan inte danas så mycket mer. Och de skogar som kan formas genom dagens och morgondagens åtgärder, blir avverkningsmogna först mot senare delen av seklet.

Dels kan vi dana skogen så att många framtida förädlingsmöjligheter står till buds och låta framtiden bestämma. Det går att jäsa alkohol av specialtimmer om det betalar sig bäst. Det är betydligt svårare att göra högklassigt snickerivirke av krokiga, kvistiga stockar. Dels kan vi se oss omkring i världen och konstatera att många av våra framtida konkurrenter kommer att snabbt kunna odla det vi idag kallar massaved, men att långsam skogstillväxt som rätt skött ger rakt, finkvistigt virke med jämna smala årsringar kommer att bli unikt.

Syftet med dagens seminarium är att illustrera komplexiteten och utmaningen i att anlägga och sköta den svenska skogen för framtida handlingsfrihet. Detta exemplifieras genom att reflektera över vilka råvaruegenskaper som framtida kunder kan komma att efterfråga på medellång respektive lång sikt, ställt emot bedömningar i vad mån skogen kan tillgodose önskemålen.

Vi har därför inbjudit kvalificerade representanter för tre olika skogsindustrigrenar att ”lägga beställningar” för 2030 respektive 2080, och tre företrädare för olika ”leverantörsled” att svara på beställningarna. Experterna kommer naturligtvis att luta sig mot fakta och befintliga kunskaper, men de har också stora frihetsgrader att ta ut svängarna och spekulera u.p.a.


Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur utbildar akademin forskare och har vi en forskarutbildning som svarar upp mot behoven? Diskussion under ledning av KSLA:s Forskningsutskott.

Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur…

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i arbetet mot den ökande antimikrobiella resistensen?

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i…

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi och vad den kan innebära för svensk skogsnäring. Endast för ledamöter och särskilt inbjudna.

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi…

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to the presentations of our new international fellows and to take part in discussions on current issues from different parts of the world. Welcome to the KSLA!

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to…