EU har som mål att utsläppen av klimatgaser ska nå netto noll år 2050. Den svenska klimatlagen är ambitiösare och har satt 2045 som det år då våra territoriella utsläpp inte längre ska bidra till växthuseffekten. Förutom en faktisk minskning av utsläpp ingår också en ökad inlagring av kol i exempelvis skog men också åkermark. I EU:s strategi Farm to Fork ingår Carbon Farming som en modell och med den nya gemensamma jordbrukspolitiken ökar också ambitionen att ersätta lantbrukare för inlagring av kol i åkermark.
Men markens innehåll av kol är ett trögrörligt system och möjligheten att mäta och därmed ersätta lantbrukare för denna ekosystemtjänst kompliceras av att förändringarna på kort sikt är mindre än osäkerheten i de mätmetoder som idag står till buds. Vilka andra metoder finns det? Kan tätare provtagning, fjärranalys och utveckling av nya metoder öka precisionen? Eller får vi nöja oss med att ersätta lantbrukare för åtgärder som vetenskapligt och i praktik visat sig generellt öka halten kol i mark?
Detta och ett antal frågor kring möjligheter och begränsningar i att fånga det flyktiga kolet på dess färd kommer vi att ta upp och försöka, om inte finna svar på, så åtminstone väga mot varandra vid webbinariet. Till vår hjälp har vi forskare, myndighetspersoner, rådgivare och praktiker med goda insikter i de olika aspekterna kring markkol och klimatnytta.
6/5: Årets upplaga av Folk och Forskning äger rum den 6 maj i Uppsala och har Kunskap för motståndskraft som övergripande tema.
6/5: Årets upplaga av Folk och Forskning äger rum den 6 maj…
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…
