Julita gårds historia sträcker sig över mer än tusen år. Från forntiden, över vikingatidens storgård, medeltidens cistercienskloster, den äldre vasatidens kungsgård, 1600-talets järnbruk, 1700- och 1800-talets högadliga herrgård och storgods, 1900-talets rationaliseringar och Stiftelsen Nordiska museets publika verksamhet fram till vår tid.
Förutsättningarna för att levandegöra en gårds historia kan nog inte vara mycket bättre än på Julita. Genom att vara ett lantbruksmuseum utgör gården, byggnaderna, landskapet och växterna i sig en historia och en unik möjlighet till att få inblick i vad som hänt. Och genom den nyligen utkomna boken, Julita gård. Människor och landskap under tusen år, av redaktörerna Ulrich Lange och Göran Ulväng tillsammans med 16 författare, finns gårdens och lantbrukets förändring liksom dess roll och plats i ett historiskt sammanhang nu beskriven och rikt illustrerad.
Måndagen den 18 november samtalar Ulrich Lange och Else-Marie Strese, naturvetarintendent för Julita 1990–2018 och författare till ett av bokens kapitel, om lantbruksmuseet, människorna, landskapet, växter, byggnader och redskap.
Anmälan senast 17 november.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…
