Växtbioteknik väcker frågor och skapar motsättningar. Globalt odlades år 2015 hela 180 miljoner hektar GMO-grödor. Mest i USA, följt av Brasilien, Argentina, Indien, Kanada och Kina. EU har däremot valt en mycket restriktiv hållning och tillåter bara en GMO-gröda, som odlas på 117 000 hektar.
Inom KSLA, bland fler än 600 ledamöter, finns hela bredden av uppfattningar om den moderna biotekniken från de mycket positiva till de totalt negativa och alla nyanser däremellan. Ur diskussioner ledamöter emellan föddes, för drygt två år sedan, idén om ett dialogprojekt. En grupp akademiledamöter med vitt skilda uppfattningar om bioteknik har samlats till en informell diskussion där ingen har företrätt ett organiserat intresse, men alla har talat utifrån sina egna tankar, erfarenheter och perspektiv. Ett starkt engagemang för hållbar utveckling av jordbruket har varit gemensamt.
Gruppen har mötts i diskussioner om olika aspekter av bioteknik i växtodlingen och dess betydelse för samhället. Diskussionerna har under projektets gång vidgats till att sätta in biotekniken i sitt större samhälleliga sammanhang. De skilda uppfattningarna till trots har gruppen kunnat mötas kring en gemensam målbild för ett framtida uthålligt jordbruk och bioteknikens roll i detta. Det har varit en spännande resa, som vi nu vill berätta om. Våra uppfattningar skiljer sig fortfarande åt, men vi lämnar alla projektet med en betydligt mer nyanserad bild av biotekniken – och av varandras uppfattningar. Vi har lärt oss mycket och vi konstaterar att vi alla har haft fel – men också rätt.
Vid seminariet ”Femtio nyanser av grönt” presenteras projektet och deltagarnas uppfattningar om växtbiotekniken och slutsatser från projektet. Resultaten från projektet redovisas i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins Tidskrift nr 2-2016 Frön för framtiden (red. Jenny Jewert), som i och med detta seminarium distribueras.
För mer information och program se ovanstående PDF-inbjudan.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen för skoglig forskning. Endast för akademiens ledamöter.
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har…
