Gäss, hjortar och jordbruk – vad gör vi med viltskadorna för miljardbelopp?

En ny rapport från SLU visar att de skador som vildsvin orsakade jordbruket kostade motsvarande 1,1 miljarder kronor år 2015. Listan på vilt som påverkar jordbruket kan göras lång, men för de andra viltslagen finns ingen samlad nationell beräkning, men gäss, svanar, tranor, dovhjort, kronhjort, älg och rådjur ger upphov till stora skador varje år.

Många lantbrukare får viltskador i sina grödor, men hur stor påverkan viltet har beror på vilka grödor som odlas och var i landet man bor. Viltskadornas omfattning varierar stort mellan olika gårdar. Viltet går på alla grödor, men på de flesta gårdar tar man numera hänsyn till valet av gröda när man planerar växtföljden. Det är till exempel mycket svårt att odla ärtor och potatis i områden med stora vildsvinsbestånd. Under 2017 blev viltskadepåverkan på jordbruket än högre – den blöta väderleken gav en utdragen skördesäsong och därmed fick viltet möjlighet att söka sin föda på åkrarna under en längre period. Det bekräftas de många spontana rapporter som Jordbruksverket fått i samband med lantbrukarnas skördeprognoser.

Överläggningsämnet ska ge en bild av nuläget i fråga om viltskador i jordbruket och peka på sätt att lösa problemet. Framtidens viltförvaltning behöver ta större hänsyn till viltets effekter på jord- och skogsbruk och balansera det mot viltets sociala och miljömässiga värden.

För mer information och program, se PDF-inbjudan.