Historiska agrara landskap för samtid och framtid

Del 1 – 10:00 – 12:30 öppet för alla  i plenisalen

Se inspelning nedan!

Hans Roslings anförande
Sverker Sörlins anförande

Med

• Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, en av grundarna till stiftelsen Gapminder.

• Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH, medgrundare av KTH Environmental Humanities Laboratory.

Samma stycke mark rymmer många gånger flera landskap. Att tala om landskap är att framhålla vissa aspekter eller karakteristiska drag som särskilt betydelsefulla. Det vi uppfattar som betydelsefullt vittnar också om det vi gör och vad vi värdesätter som exempelvis jord- och skogsbrukare, forskare eller om vi bara vistas i markerna för nöjes skull. Landskapet är multifunktionellt, med produktionslandskap, kulturlandskap och rekreationslandskap. Inte sällan sammanfaller olika verksamheter på samma område. Det skapar spänningar och konflikter. Dessa kan vara av lokal natur men trycket på landskapen är och har varit globalt.

Sedan 2011 gäller i Sverige den Europeiska landskapskonventionen. Enligt denna definieras ett landskap som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Antalet landskap är med andra ord i det närmaste oändligt. Landskapet ligger i betraktarens öga och landskapskonventionen ger heller ingen riktig vägledning till vilken tolkning som är den ”rätta”.

Hur har våra göranden och verksamheter format landskapen? Vilka förändringar över tid kan skönjas när det gäller organisationen av våra aktiviteter, de hjälpmedel vi använt och de lagar och institutioner vi skapat? Intressant är när olika landskap sammanfaller på samma markområde. Vilka landskapstyper har varit mer eller mindre förenliga med varandra? Vad händer när vi inte kommer överens och hur har vi löst uppkomna konflikter till följd av landskapens multifunktionalitet?

Del 2 – 13:15 – 16:00 för särskilt inbjudna i kollegierummet, se programmet

Vi vill med symposiet försöka fånga en historisk erfarenhet genom att pröva vad landskapskonventionens vida definition kan ge när det gäller konflikter kring olika typer av verksamheter och användning. Landskapshistoria består av flera tidsskikt och rymmer skilda logiker. En ekplantering har en lång livscykel, potatisodlingen har en kort. Politiska beslut, till exempel lagar om skyddsvärd natur, har en många gånger längre tidshorisont än fluktuerande priser på marknader för jord- och skogsprodukter. Samtidigt ter sig landskapet som en imaginär referenspunkt för hur det såg ut när vi växte upp och så som det i vår fantasi är färgat av böcker, tidningar, filmer och konst.

Utgångspunkten för symposiet är människans göranden och påverkan på landskapet över tid. Från att majoriteten av oss var bosatta på landsbygden och med muskelkraft omvandlade landskapet, till att de flesta är stadsbor och vår påverkan på naturen sker med tekniska hjälpmedel och till vår hjälp har vi kartor, statistik och satellitbilder. Statens intresse har under denna tid förskjutits och vidgats. Från en inriktning på produktion till att diskutera marknyttjande ur just ett landskapsperspektiv.

Vi har valt att betona fem ideala landskapstyper som med tillhörande verksamheter grovt fångar omvandlingen av vårt landskap – produktionslandskap, kulturlandskap, transportlandskap, naturlandskap och rekreationslandskap. Idealtyper är ovanliga i verkligheten, där finns istället blandningar av olika slag, både vad gäller själva landskapen, men också att vi som aktörer sällan bara gör en sak i landskapen.

Ladda pdf:n ovan för fullständigt program.

Separat anmälningslänk har gått ut till eftermiddagens särskilt inbjudna gäster.