Mat och folkhälsa ur ett 20-årigt perspektiv

I år är det 20 år sedan Sverige gick med i EU. Under samma period har mycket hänt bl.a. med avseende på svensk mathållning och folkhälsa. Även om kopplingen mellan EU och folkhälsa inte är uppenbar, kan det ändå av detta skäl finnas anledning att reflektera över matens roll i folkhälsoutvecklingen. Under perioden har sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar halverats vilket bidrar till att människor idag lever 5–7 år längre än då. För 20–30 år sedan var hjärt-kärlsjukdomar ett stort hot mot folkhälsan i hela västvärlden, särskilt i de nordliga kulturerna. Stora kampanjer genomfördes för att förbättra människors livsstil. Kostvanorna har förbättrats, och rökningen har minskat dramatiskt. Lägre kolesterolvärden som ett resultat av bättre matvanor, dvs. mer frukt och grönt och mindre animaliska hårda mättade fetter, har varit den viktigaste enskilda faktorn bakom framgången. Projekt i Västerbotten, Habo och Sollentuna med inriktning på bl.a. bättre matvanor har resulterat i att invånarna i dessa områden har haft en ännu gynnsammare utveckling.

Dock har andra matrelaterade folkhälsoproblem ökat parallellt. Fetma och diabetes utgör idag de stora utmaningarna för svensk folkhälsa. Bl.a. på grund av den utvecklingen har många av de initiativ som togs under 80- och 90-talen ifrågasatts. Den mediala kostdebatten under den senaste 10-årsperioden har dominerats av frågor som bl.a. lett till att svenska folket ånyo äter mer mättat fett, vilket har resulterat i att kolesterolnivåerna t.ex. i Västerbotten under en tid vänt uppåt. Detta kvällsseminarium kommer att belysa utvecklingen och diskutera vad vi kan lära oss av historien för att på bästa sätt möta nutidens utmaningar.

Föreslagen hashtag: #mat-o-hälsa.

För mer information och program, se ovanstående PDF-inbjudan.