Miljögifterna i Östersjön minskar – ska vi äta mer Östersjöfisk?

Seminarium

För folkhälsan är det viktigt att konsumtionen av fisk ökar. Men hur ska det gå till? Vi blir allt fler människor och världens fiskresurser är redan hårt utnyttjade. Kan vi fortsätta att begränsa konsumtionen av Östersjöfisk? Gör miljögifter fortfarande denna fisk ohälsosam? Eller har halterna av miljögifter minskat så mycket att vi kan öka konsumtionen?


Miljögifterna i Östersjön minskar – ska vi äta mer Östersjöfisk? Mer information
Mer information

I över ett halvt sekel har det varit känt att fiskar från Östersjön kan innehålla så höga halter av miljögifter att de skadat sälar och rovfåglar som är storkonsumenter av fisk. Det finns även rapporter om negativa effekter på oss människor. Därför finns råd om att vi ska avstå eller begränsa konsumtionen av vissa Östersjöfiskar. Det finns konsumenter som av rädsla helt avstår från att äta Östersjöfisk.

En minskad efterfrågan på Östersjöfisk har slagit mot det småskaliga, kustnära yrkesfisket som uteslutande bedrivs för fångst av konsumtionsfisk. Det effektiva storskaliga fisket, som till övervägande del fångar fisk som används som industriråvara, har inte påverkats på motsvarande sätt utan i stället expanderat. Detta fiske sysselsätter emellertid förhållandevis få personer och bidrar i mindre utsträckning till att skapa ekonomiska värden i kustbygderna.

Under de senaste decennierna har halterna av många miljögifter minskat påtagligt, vilket resulterat i stora ökningar av antalet sälar och havsörnar. En mycket tydlig minskning av gifthalten har också registrerats i ett av våra viktigaste livsmedel – modersmjölken. Hur ska vi se på den aktuella miljögiftsituationen i Östersjön?

Seminariet arrangeras av KSLA:s Östersjökommitté, vars mål är att belysa utmaningar och möjligheter för vitalisering och förnyelse av Östersjöns kustbygder med fokus på ett rikt näringsliv grundat på hållbart brukande av kustens naturresurser på land och i vatten.

Välkommen!

 

Till artikel om seminariet i KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022.