Obedövad kastrering av hangrisar – vilka alternativ finns det?

Seminarium

Obedövad kastrering av hangrisar – vilka alternativ finns det? Mer information
Mer information

Obedövad kastrering av hangrisar – vilka alternativ finns det?

Den 1 januari 2016 förbjuds kirurgisk kastrering utan bedövning av hangrisar i Sverige. På initiativ av EU-kommissionen har år 2010 dessutom träffats en branschöverenskommelse om att helt upphöra med kirurgisk kastrering av hangrisar inom EU från 2018.

I Sverige liksom i stora delar av världen kastreras idag majoriteten av de hangrisar som används för köttproduktion i tidig ålder. Kastreringen sker av två skäl: för att undvika galtlukt (ornelukt) vid tillagning av kött från hangrisar och för att dämpa aggressivt och sexuellt galtbeteende. Kastrering sker vanligtvis utan bedövning och innebär både smärta, stress och obehag för grisen, men även ökad risk för sjukdom och dödlighet. Å andra sidan har intakta, okastrerade hangrisar ett mer aggressivt och sexuellt beteende. Båda alternativen medför negativa konsekvenser i fråga om djurens välfärd.

Inför de nya lagreglerna som träder i kraft i Sverige 2016 och branschöverenskommelsen som börjar gälla i EU 2018 redovisar seminariet vilka alternativ som finns tillgängliga för att lösa problemen med galtlukt och aggressivitet vid könsmognad hos grisarna. Experter och näringsföreträdare diskuterar hur den svenska grisnäringen på bästa sätt kan ställa om till en ännu djurvänligare uppfödning.

För mer information och program, se ovanstående PF-inbjudan

Se filminspelning här!


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…