Endast särskilt inbjudna.
Sverige har historiskt sett haft en framgångsrik skogssektor. Den framtida konkurrenskraften för skogssektorn kommer att avgöras av möjligheter att ytterligare öka förädlingsgraden i produkterna och att fortsätta upprätthålla en produktivitet i världsklass. Det betyder att rekrytering av kompetenta personer till näringen, akademin och myndigheterna blir en fortsatt central uppgift och att kunskaps- och kompetensförsörjningen även fortsättningsvis blir kritiska frågor för skogssektorn.
Det var en viktig utgångspunkt när KSLA år 2013 startade Kommittén för kunskaps- och kompetensförsörjning. Kommitténs uppdrag var att stärka konkurrenskraften och innovationsförmågan i svensk skogsnäring genom att:
Kommitténs arbete och rekommendationer dokumenterades i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) nr 2-2015 Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning. För att följa upp kommitténs rekommendationer upprättade KSLA:s skogsavdelning 2016 en arbetsgrupp som avslutas 2018. För att säkerställa att det framöver blir en kontinuerlig dialog mellan SLU och näringen om de skogliga utbildningarna genomförs denna workshop.
En viktig utgångspunkt i workshopen är skriften Framtidens skogsakademiker: Skogsakademisk utbildning i ett tidsöverskridande perspektiv (KSLAT nr 5-2018). Målet med dagen är att hitta en modell för hur en kontinuerlig dialog mellan SLU och näringen kan se ut, en modell som ger mervärde för såväl akademin som näringen. Som utgångspunkt för den diskussion har ett förslag till modell tagits fram.
För mer information och program se ovanstående PDF-inbjudan.
Sista anmälan 1 november.
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag för att skydda den biologiska mångfalden?
9/5: Vad skulle krävas för att biokrediter ska bli ett effektivt bidrag…
14/5: Allmänhetens bild av genteknik och GMO har ändrats visar Gentekniknämndens studie.
8/5: Nationell resurs för marin forskning, miljöövervakning, utbildning och miljöundersökningar.
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas?
13/5: Det finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten…